Brister i beredningen av vård- och landskapsreformen

(Kommunförbundet informerar 16.12.2016) Vård- och landskapsreformen är halvfärdig och beredningen har framskridit i otakt i landskapen. Det framgår av en enkät i realtid bland kommunala förtroendevalda och ledande tjänsteinnehavare. Enkäten som ingår i forskningsprogrammet ARTTU2 besvarades av 175 förtroendevalda och ledande tjänsteinnehavare i de 40 medverkande kommunerna, som representerar landet i miniatyr.

​Medan enkäten pågick var utkasten till vård- och landskapslagstiftning ute på remiss i kommunerna, och förberedelserna för reformen hade inletts i de flesta landskapen. I Nyland var frågan om huvudstadsregionens ställning i vårdreformen fortfarande olöst.

De svarande upplevde brister i beaktandet av riskerna i reformerna, i beaktandet av landskapens olikheter och i förslagens genomförbarhet. Likaså förhöll de sig ganska kritiskt till växelverkan i reformerna och de ansåg att förändringsstödet kunde skötas bättre.

Under hälften eller omkring 45 procent av de kommunala beslutsfattarna bedömde att det egna landskapet aktivt har börjat förbereda reformerna och att man här har tillräcklig kompetens i sammanhanget.

När det gäller beredningen av reformerna varierade svaren: drygt en fjärdedel eller 27 procent upplevde att samarbetet inom landskapet har förstärkts under beredningens gång, medan drygt en tredjedel eller 38 procent ansåg att det var tvärtom.

I oktober 2016 genomfördes en realtidsbarometer i form av en elektronisk bedömningsenkät bland ledande förtroendevalda och tjänsteinnehavare i de 40 ARTTU-kommunerna. Den gällde beredningen av vård- och landskapsreformerna lokalt, i landskapen och nationellt. Av dem som svarade var 53 procent tjänsteinnehavare och 47 procent förtroendevalda. Svarsprocenten var 37.

Framtidens kommun byggs som bäst

Enligt realtidsbarometern har de flesta kommunerna börjat bygga framtidens kommun, men förändringens omfattning varierar mellan enskilda kommuner och mellan olika kommunstorlekar.

Synen på hur omfattande förändringarna i framtidens kommun blir delar åsikterna bland de kommunala beslutsfattarna: 41 procent ansåg att förändringarna är små, medan 40 procent ansåg att de är betydande. Störst anser man förändringarna vara i stora kommuner med över 50 000 invånare samt bland ledande tjänsteinnehavare.

Majoriteten eller 58 procent av de svarande upplever att den egna kommunen har en tydlig vision, och en nästan lika stor andel eller 57 procent upplever att det i kommunen råder en positiv utvecklingsatmosfär i fråga om framtidens kommun. När det gäller systematiken i byggandet av framtidens kommun upplever många att det finns en del att förbättra.

Endast en dryg fjärdedel eller 28 procent upplevde i oktober att samarbetet med kommuninvånarna, företagen och organisationerna i fråga om utvecklingen av framtidens kommun har varit tillräckligt.

Den följande realtidsbarometern genomförs i januari-februari 2017.

FAKTARUTA



Följande ARTTU-kommuner deltog i bedömningsenkäten i realtid:

Askola, Enare, Esbo, Hattula, Hirvensalmi, Hollola, Jyväskylä, Kankaanpää, Karleby, Keitele, Keuruu, Kimitoön, Korsholm, Kotka, Kurikka, Kuusamo, Lempäälä, Liperi, Nivala, Paltamo, Parkano, Petäjävesi, Pudasjärvi, Raseborg, Reso, Rautalampi, Salo, Sibbo, S:t Michel, Säkylä, Tammerfors, Tavastehus, Torneå, Uleåborg, Vasa, Vanda, Villmanstrand, Vimpeli, Vörå och Åbo.

Närmare upplysningar:

Siv Sandberg, forskare, Åbo Akademi, tfn 0400 726 380

Jari Stenvall, professor, Tammerfors universitet, tfn 040 828 4350

Hanna Vakkala, universitetslektor, Lapplands universitet, tfn 040 4844 230

Arto Koski, sakkunnig, Kommunförbundet, tfn 050 542 9299

Kaija Majoinen, forsknings- och utvecklingsdirektör, Kommunförbundet, tfn 0500 811 239

Mera om forskningsprogrammet ARTTU2:

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 337 5634