I yrkesutbildningsreformen bör möjligheterna till utbildning på andra stadiet tryggas i hela landet
(Kommunförbundet informerar 8.12.2016) Kommunerna och samkommunerna bör också i fortsättningen ordna yrkesutbildningen, poängterar Kommunförbundet i sitt utlåtande om yrkesutbildningsreformen. Kommunerna och staten bör finansiera yrkesutbildningen tillsammans. Kommunförbundets styrelse behandlade i dag torsdagen den 8 december förbundets utlåtande om reformen av yrkesutbildningen.
Kommunförbundet ställer sig bakom målen i regeringsprogrammet och anser att yrkesutbildningen på andra stadiet behöver ses över. Enligt förbundets bedömning ger lagförslaget ändå intrycket av att det förbereds en överföring av yrkesutbildningen till statligt styrda aktiebolag vid ingången av år 2020.
Styrelsens arbetsutskott hade bett kommunerna och anordnarna av yrkesutbildning ge kommentarer inför Kommunförbundets officiella utlåtande. Responsgivarna har ställt sig bakom Kommunförbundets utkast till utlålande. I responsen framfördes dock önskemål om att läroavtalsutbildningen skulle lyftas fram.
Lagförslaget försämrar läroavtalsutbildningens möjligheter att möta behoven
Enligt nuvarande praxis har en utbildningsanordnare kunnat ordna läroavtalsutbildning inom alla utbildningsområden, om utbildningsanordnaren haft tillstånd att ordna läroavtalsutbildning. I det nya system som föreslås skulle utbildningsanordnarna i fortsättningen kunna ordna läroavtalsutbildning bara för examina som hör till deras utbildningsuppgift.
Kommunförbundet anser att förslaget kännbart skulle försämra tillgången på utbildning. Förändringen skulle också minska läroavtalsutbildningens möjligheter att på ett flexibelt sätt svara mot kommunernas och arbetslivets kompetensbehov.
Unga riskerar bli utan studieplats
Enligt Kommunförbundets bedömning kommer regeringsprogrammets mål att trygga en utbildningsplats på andra stadiet för alla unga som gått ut grundskolan inte att uppfyllas genom det system som presenteras i lagförslaget.
Därför föreslår Kommunförbundet i sitt utlåtande att uppgiften att ordna utbildning för dem som gått ut grundskolan anges i tillståndet att ordna yrkesutbildning. De som ordnar yrkesutbildning skulle kunna ansöka om denna uppgift. Antalet sökande som går ut grundskolan skulle då reglera utbudet och den regionala fördelningen av utbildningen.
Ett av målen i reformen av yrkesutbildningen på andra stadiet är att skapa en bättre växelverkan mellan utbildningen och arbetslivet. Kommunförbundet ställer sig mycket positivt till att samarbetet utökas och att yrkesutbildningen i högre grad ska utgå från arbetslivet.
Samtidigt befarar förbundet ändå att anordnarna inte i alla lägen kommer att kunna agera på det sätt som lagförslaget kräver. Enligt förslaget bör arbetslivet – dvs. de finländska företagen och den offentliga förvaltningen – delta i bland annat identifieringen och bedömningen av de studerandes kunnande och genomförandet av yrkesprov.
De studerande utför varje år omkring 1,3 yrkesprov som en del av sin examen. Med nuvarande 300 000 studerande blir det uppskattningsvis 390 000 yrkesprov per år. Kommunförbundet föreslår att bestämmelserna luckras upp i fråga om arbetslivets medverkan, så att utbildningsanordnarna ska ha faktiska möjligheter att agera i enlighet med lagstiftningen.
Närmare upplysningar:
Hanna Tainio, vice verkställande direktör, tfn 050 567 1624
Terhi Päivärinta, direktör för undervisnings- och kulturenheten, tfn 050 590 4796
Maarit Kallio-Savela, sakkunnig i yrkesutbildningsfrågor, tfn 050 437 0045