Nästan hälften av kommuninvånarna vill ta i bruk internetröstning i kommunalvalet

(Kommunförbundet informerar 2.2.2016) Av kommuninvånarna vill 45 procent att det ska bli möjligt att rösta via internet i kommunalvalet. Internetröstningen får mest stöd hos 30–50-åringarna: 60 procent av dem vill att det ska vara möjligt rösta på webben. Kommunförbundets enkät år 2015 besvarades av 12 500 finländare.

Hälften av uppgiftslämnarna över 70 år motsätter sig internetröstning och en fjärdedel stöder möjligheten att rösta via webben. Av uppgiftslämnarna i gruppen 60–69-åringar understöder 40 procent införande av internetröstning.

– Internetröstning i kommunalvalet har fått ett starkt stöd bland kommuninvånarna. Andelen invånare som understöder röstning via webben har hållits på relativt stabil nivå sedan 2008 medan antalet motståndare har minskat något, sammanfattar Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet, resultaten.

Att rösta upplevs vara viktigaste påverkanssättet

Totalt 67 procent av kommuninvånarna anser att det viktigaste sättet att påverka i den egna kommunen är att rösta i kommunalvalet. Sedan början av 2000-talet har det blivit kommuninvånarnas viktigaste påverkanssätt

Särskilt de äldsta åldersklasserna anser att röstning är det viktigaste påverkanssättet. Av de yngsta uppgiftslämnarna, dvs. 18–29-åringarna, ansåg 48 procent röstning vara det primära sättet att påverka, medan en så stor andel som 80 procent i gruppen över 70-åringar ansåg det vara viktigt.

Kommuninvånarna understöder liksom förr tanken att en kommunal folkomröstning ska ordnas om de viktigaste frågorna i kommunen. Av uppgiftslämnarna understöder 55 procent ordnandet av kommunal folkomröstning om de viktigaste frågorna. Var femte kommuninvånare är av en annan åsikt. Understödet för folkomröstning har ökat något från resultaten år 2008 och 2011, och i ännu högre grad från tidigare tidpunkter.

Partiets betydelse har ökat

En fjärdedel av uppgiftslämnarna uppger att de alltid röstar på samma parti och 39 procent att de i regel gör det. Valet av parti varierar i olika val hos nästan en tredjedel av uppgiftslämnarna.

– Kommunalvalet ses fortfarande primärt som ett personval eftersom  84 procent av uppgiftslämnarna betonar att det är viktigt att rösta på person när de gör sitt val. Ändå betonar två av tre uppgiftslämnare partiets betydelse som hela tiden stärkts sedan början av 2000-talet, säger Pekola-Sjöblom.

Klart färre uppgiftslämnare anser det viktigt att rösta på en kandidat från den egna byn eller kommundelen (42 procent), enligt ålder (28 procent) eller kön (20 procent).

Få understöder sänkning av rösträttsåldern

Av uppgiftslämnarna motsätter sig 67 procent och understöder 16 procent en sänkning av rösträttsåldern från 18 år till 16 år.

Mest understöd får också sänkningen av rösträttsålder bland åldersgrupperna 18–29-åringar och 40–49-åringar, men i dessa grupper understöder bara en femtedel detta. Motståndet är störst i den äldsta åldersgruppen, dvs. personer som är minst 70 år. Ungefär tre av fyra uppgiftslämnare understöder inte en sänkning av rösträttsåldern.

Invånarenkäten en del av omfattande forskningsprogram

Invånarenkäten är en del av forskningsprogrammet ARTTU2, som utvärderar genomförda och förestående reformer i kommunerna 2014–2018. Programmet består av flera delprojekt.

I programmet ARTU2 utreds hur reformerna har inverkat på den kommunala servicen, ekonomin, demokratin och ledarskapet, personalresurserna, samhällsstrukturen och livskraften i kommunerna.

I programmet medverkar 40 kommuner av olika storlek och typ i olika delar av Finland. ARTTU2 är en fortsättning på programmet för utvärdering av strukturreformen, som genomfördes 2008–2012. Programmet är gemensamt för flera forskningsaktörer och samordnas av Kommunförbundet.

Befolkningsstrukturen och övriga egenskaper hos de undersökta kommunerna bildar tillsammans ett urval som är representativt för hela Finland.

Kommuner som deltar i ARTTU

Askola, Enare, Esbo, Hattula, Hirvensalmi, Hollola, Jyväskylä, Kankaanpää, Karleby, Keitele, Keuruu, Kimitoön, Korsholm, Kotka, Kurikka, Kuusamo, Lempäälä, Liperi, Nivala,  Paltamo, Parkano, Petäjävesi, Pudasjärvi, Raseborg, Reso, Rautalampi, Salo, Sibbo, S:t Michel, Säkylä, Tammerfors, Tavastehus, Torneå, Uleåborg, Vasa, Vanda, Villmanstrand, Vimpeli, Vörå och Åbo.

Närmare upplysningar:

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 050 337 5634