Kommunförbundet om yrkesutbildningsreformen:
Regeringsprogrammet måste följas – unga bör få utbildningsplats på andra stadiet efter grundskolan
(Kommunförbundet informerar 23.11.2016) Kommunförbundet anser det vara viktigt att kommunerna och samkommunerna också i fortsättningen kan anordna yrkesutbildning. Kommunerna och staten bör finansiera yrkesutbildningen tillsammans.
Kommunförbundets styrelses arbetsutskott behandlade idag onsdagen den 23 november Kommunförbundets utlåtande om reformen av yrkesutbildningen och offentliggjorde samtidigt ett eget utkast till utlåtande. Innan Kommunförbundet ger ett officiellt utlåtande kommer kommentarer att samlas in av kommunerna och yrkesutbildningsanordnarna.
Arbetsutskottet ställer sig bakom målen i regeringsprogrammet och anser att yrkesutbildningen på andra stadiet behöver ses över.
Enligt Kommunförbundets bedömning ger lagförslaget ändå intrycket av att förbereda en överföring av yrkesutbildningen till statligt styrda aktiebolag vid ingången av år 2020.
Unga riskerar bli utan studieplats
Regeringsprogrammets mål att trygga en utbildningsplats på andra stadiet för alla unga som gått ut grundskolan kommer enligt Kommunförbundets bedömning inte att uppfyllas genom det system som presenteras i lagförslaget.
Kommunförbundets styrelses arbetsutskott föreslår därför i sitt utkast till utlåtande att uppgiften att anordna utbildning för dem som gått ut grundskolan anges i tillståndet att anordna yrkesutbildning. De som anordnar yrkesutbildning skulle kunna ansöka om denna uppgift. Antalet sökande som går ut grundskolan skulle då reglera utbudet och den regionala fördelningen av utbildningen.
Ett av målen i reformen av yrkesutbildningen på andra stadiet är att skapa en bättre växelverkan mellan utbildningen och arbetslivet. Kommunförbundet ställer sig mycket positivt till att samarbetet utökas och att yrkesutbildningen i högre grad ska utgå från arbetslivet.
Förbundet befarar ändå att anordnarna inte i alla situationer kommer att kunna agera på det sätt som lagförslaget kräver. Enligt förslaget bör arbetslivet – dvs. de finländska företagen och den offentliga förvaltningen – delta i bland annat identifieringen och bedömningen av de studerandes kunnande och genomförandet av yrkesprov.
De studerande utför varje år omkring 1,3 yrkesprov som en del av sin examen. Med nuvarande 300 000 studerande blir det uppskattningsvis 390 000 yrkesprov per år.
Kommunförbundets styrelses arbetsutskott föreslår att bestämmelserna luckras upp i fråga om arbetslivets medverkan, så att utbildningsanordnarna ska ha faktiska möjligheter att agera i enlighet med lagstiftningen.
Närmare upplysningar:
Sirpa Paatero, Kommunförbundets styrelseordförande, tfn 050 512 1602
Hanna Tainio, vice verkställande direktör, tfn 050 567 1624
Terhi Päivärinta, direktör för undervisnings- och kulturenheten, tfn 050 590 4796
Maarit Kallio-Savela, sakkunnig i yrkesutbildningsfrågor, tfn 050 437 0045