Utlåtandena om vård- och landskapsreformen kräver ändringar i lagutkasten

(Kommunförbundet informerar 24.11.2016) Finlands Kommunförbunds fullmäktige behandlade vid sitt höstsammanträde kommunernas utlåtanden om det lagpaket som gäller vård- och landskapsreformen. Fullmäktige beslutade torsdagen den 24 november godkänna ett ställningstagande som tar upp de viktigaste behoven av ändringar i lagförslagen utgående från responsen från kommunerna.

Över 700 utlåtanden har getts om vård- och landskapsreformen. Framför allt kommunsektorn har använt mycket tid och sakkunskap till att utvärdera lagutkasten. Responsen är till många delar så entydig att den inte kan förbigås i den fortsatta beredningen.

Vissa förslag som har stor betydelse för demokratin och för landskapens självstyrelse har rätt entydigt utdömts i utlåtandena. Kommentarerna visar tydligt att det inte är befogat att avskilja landskapens serviceproduktion till särskilda serviceinrättningar. Det finns andra sätt att göra kostnaderna genomskinliga.

Självstyrelse för landskapen förutsätter att man slopar de bestämmelser i lagen om ordnande av social- och hälsovård som gör det möjligt för statsrådet att administrativt ingripa i landskapens operativa beslutsfattande.

Också behovet av och ställningen för nationella servicebolag (lokaler, ekonomi- och personalförvaltning, IKT och upphandling) som ägs gemensamt av landskapen och staten bör omprövas i den fortsatta beredningen.

Den ekonomiska styrningen av landskapen är alltför strikt med tanke på landskapens verksamhetsförutsättningar. En klar majoritet av dem som gett ett utlåtande befarar att landskapen inte får tillräckliga ekonomiska förutsättningar att klara av sina lagstadgade uppgifter.

Reformen måste beredas och genomföras så att den inte leder till behov av att höja skatterna i kommunerna utan tvärtom gör det möjligt att effektivisera verksamheten. Skattetaket bör frångås och egendomsarrangemangen genomföras så att de ger möjlighet till samägande och skuldförhållanden mellan kommunerna och landskapen. Nästan alla som gett ett utlåtande motsätter sig ett tidsbegränsat skattetak för kommunerna och de föreslagna egendomsarrangemangen mellan kommunerna och landskapen. Samkommunernas mark som överförs till landskapen bör kvarstå i kommunernas ägo.

I reformen bör möjligheterna att i praktiken få service på alla inhemska språk tryggas.

I utlåtandena ses bolagiseringsskyldigheten som ett problem med tanke på ambitionen att samordna tjänster, skapa obrutna servicekedjor och minska skillnaderna i invånarnas hälsa. Om de social- och hälsovårdstjänster som omfattas av valfriheten produceras på marknadsvillkor bör kommunerna ha möjlighet att äga de bolag som producerar tjänsterna. Detta förespråkas starkt i de öppna svaren från kommunerna.

I utlåtandena betonas att landskapslagen bör stödja samarbete mellan kommunerna och landskapet och deras möjligheter att ingå avtal om arbetsfördelningen och bedöma hur servicen ska organiseras och produceras på ett regionalt ändamålsenligt sätt. Flexibilitet i de regionala lösningarna behövs framför allt i stora stadsregioner och glest bebodda områden. För att kommunerna och stadsregionerna ska kunna bedriva en lyckad livskraftspolitik måste de få behålla rätten till självständiga val i markpolitiken, planläggningen och verkställandet av den.

Kommunförbundets fullmäktige är förbundets högsta beslutande organ som väljs vart fjärde år genom medlemsröstning efter kommunalvalet. Fullmäktige har 76 ledamöter, av vilka en representerar Åland. Under perioden 2013–2017 är följande partier representerade i fullmäktige: Saml, SDP, C, Sannf, Gröna, VF, SFP, KD.

Närmare upplysningar:

Mauri Pekkarinen, ordförande för Kommunförbundets fullmäktige,

tfn 050 511 3097

Mika Kari, I vice ordförande för Kommunförbundets fullmäktige,

tfn 050 398 5601

Sampsa Kataja, II vice ordförande för Kommunförbundets fullmäktige,

tfn 050 512 2571