Utredning i 40 kommuner:
Var fjärde kommunal beslutsfattare har upplevt trakasserier eller hot i sin uppgift
(Kommunförbundet informerar Kommunförbundet informerar 13.9.2016) En fjärdedel av de kommunala förtroendevalda och tjänsteinnehavarna uppger sig har upplevt trakasserier eller hot på grund av sin ställning. Majoriteten av trakasserierna och hoten är verbala hot som framförts via medierna eller personligen. Uppgifterna framkommer av Kommunförbundets ARTTU2-beslutsfattarenkät som besvarades av 1 571 förtroendevalda och tjänsteinnehavare i de 40 kommuner som är med i forskningsprogrammet ARTTU2.
Oftast riktades trakasserierna eller hoten mot de kommunala beslutsfattare som syns mest i offentligheten. Av de ledande tjänsteinnehavarna uppgav 36 procent att de upplevt trakasserier eller hot, och bland kommunstyrelsernas ledamöter var andelen 33 procent. Av fullmäktigeledamöterna upplevde 24 procent trakasserier och av nämndledamöterna 13 procent.
– Enkäten var riktad till en bred grupp förtroendevalda och lyfter på många sätt fram tudelningen inom kommunalpolitiken. De ledande tjänsteinnehavarna och en liten grupp av de förtroendevalda, främst ordförandena och kommunstyrelsen, fungerar som kommunens ansikten utåt. De övriga förtroendevalda är ganska okända för den stora allmänheten. Så tolkas resultaten av Siv Sandberg, forskare vid Åbo Akademi, som genomförde enkäten.
De vanligaste formerna av hot är osaklig respons i medierna samt andra former av verbala hot. Cirka 60 procent av de kommunala beslutsfattare som uppgav att de trakasserats hade utsatts för de här formerna av trakasserier.
Av dem som upplevt trakasserier hade 39 procent hotats verbalt ansikte mot ansikte och 33 procent via post, e-post eller sms.
– Skadegörelse, sexuella trakasserier och misshandel eller försök till misshandel är sällsynt. Färre än 20 av de nästan 1 600 svarande uppgav att de upplevt sådana handgripliga trakasserier, konstaterar Siv Sandberg.
Vid en granskning enligt partitillhörighet sticker två partier ut: Sannfinländarna och Vänsterförbundet. De sannfinländska förtroendevalda upplevde trakasserier på grund av sina förtroendeuppdrag oftare än de som hör till andra partier: av de sannfinländska förtroendevalda som besvarade enkäten uppgav 33 procent att de trakasserats.
Minst trakasserier upplevde Vänsterförbundets förtroendevalda, av vilka 14 procent uppgav att de trakasserats och hotats i sitt uppdrag.
Inga skillnader mellan könen iakttogs. Av kvinnorna uppgav 26 procent att de trakasserats och av männen 24 procent.
Trakasserierna hänger oftast samman med ett visst beslut eller en särskild sakfråga. Av dem som upplevt trakasserier bedömde 17 procent att det gällde deras person eller personliga förhållanden. Som andra orsaker till trakasserierna nämndes bland annat partipolitiken och det allmänna samhällsklimatet.
Beslutsfattarenkät i de 40 ARTTU2-forskningskommuner
Beslutsfattarenkäten är en del av forskningsprogrammet ARTTU2. I programmet medverkar 40 kommuner av olika storlek och typ i olika delar av Finland. Befolkningsstrukturen tillsammans med de andra omständigheterna i forskningskommunerna bildar ett representativt urval för hela Finland.
Kommunerna som deltar i forskningsprogrammet ARTTU2 är Askola, Enare, Esbo, Hattula, Hirvensalmi, Hollola, Jyväskylä, Kankaanpää, Karleby, Keitele, Keuruu, Kimitoön, Korsholm, Kotka, Kurikka, Kuusamo, Lempäälä, Liperi, Nivala, Paltamo, Parkano, Petäjävesi, Pudasjärvi, Raseborg, Reso, Rautalampi, Salo, Sibbo, S:t Michel, Säkylä, Tammerfors, Tavastehus, Torneå, Uleåborg, Vasa, Vanda, Villmanstrand, Vimpeli, Vörå och Åbo. I beslutsfattarenkäten deltog också Hämeenkoski som slogs samman med Hollola 1.1.2016, och Kjulo som slogs samman med Säkylä 1.1.2016.
Närmare upplysningar:
Siv Sandberg, forskare, Åbo Akademi, tfn 02 215 4562.
Närmare upplysningar om forskningsprogrammet ARTTU2 ger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 335 5634.