Anpassningsåtgärderna i regeringsprogrammet räcker inte, kommunerna kompenserar med egna åtgärder

(Kommunförbundet informerar 21.6.2017)

Kommunförbundet har utrett hur de viktigaste kommunalekonomiska anpassningsbesluten i regeringsprogrammet påverkar kommunerna, samkommunerna och sjukvårdsdistrikten.

- Regeringen räknar med att de sparåtgärder som regeringen initierat ska förbättra den kommunala ekonomin med omkring 765 miljoner euro. Enligt Kommunförbundets enkät ser anpassningsåtgärderna ändå i det här skedet ut att ge besparingar på bara 220 miljoner euro, dvs. bara en tredjedel av det målsatta beloppet, säger Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio.

Enkäten som utfördes i månadsskiftet maj/juni besvarades av 142 kommuner och samkommuner. Dessutom svarade 11 sjukvårdsdistrikt, vilket är mer än hälften av sjukvårdsdistrikten i Finland. Sett till invånarantalet täcker de kommuner, samkommuner och sjukvårdsdistrikt som besvarade enkäten över hälften av Finlands befolkning.

Arbetstidsförlängningen enligt konkurrenskraftsavtalet har liten verkan på kommunernas ekonomi

I enkäten tillfrågades kommunerna också om spareffekterna av arbetstidsförlängningen enligt konkurrenskraftsavtalet. Enligt kommunerna är det ännu i det här skedet mycket svårt att uppskatta avtalets ekonomiska konsekvenser.

- Enligt enkätresultatet kommer den förlängda årsarbetstiden att spara bara knappt 60 miljoner euro i kommunsektorn. Enligt regeringens kalkylerade uppskattning skulle förlängningen av årsarbetstiden spara cirka 190 miljoner euro för kommunerna, och därför står staten i beråd att minska kommunernas statsandelar med motsvarande belopp, säger Minna Punakallio.

- Denna statsandelsnedskärning är den största enskilda regeringsåtgärd som påverkar den kommunala ekonomin år 2017 och 2018. Största delen av svarsgivarna uppskattar ändå att arbetstidsförlängningen inte kommer att resultera i några besparingar. Kommunförbundet och KT Kommunarbetsgivarna har utgått ifrån att konkurrenskraftsavtalet ska vara kostnadsneutralt.

Beslutet om sänkta avgifter för småbarnspedagogik har större verkningar än väntat

Ramförhandlingsbeslutet om sänkta avgifter för småbarnspedagogik ser enligt enkäten ut att minska kommunernas avgiftsinkomster mer än väntat. Kommunerna befarar också att beslutet kommer att öka efterfrågan på dagvård och därmed även behovet av investeringar.

- Avgiftssänkningen från och med nästa år för familjer med små och medelstora inkomster kommer enligt kommunernas uppskattning att få stora konsekvenser. För många kommuner skulle reformen minska avgiftsinkomsterna för småbarnspedagogiken med hela 30–40 procent. Sammanlagt uppskattar kommunerna att de går miste om 100 miljoner euro, säger Mikko Mehtonen, sakkunnig vid Kommunförbundet.

Begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård och ändringarna i personaldimensioneringen har inte heller gett kommunerna de spareffekter som uppskattats i regeringens konsekvensbedömningar. Enligt enkätresultaten har bara omkring en fjärdedel av sparmålen för småbarnspedagogiken nåtts.

De ekonomiska målen för den specialiserade sjukvården och äldreomsorgen nås inte

Hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser om utveckling av den specialiserade sjukvården ändrades vid årsskiftet.

- Av de elva sjukvårdsdistrikt som besvarade enkäten uppskattar bara tre att reformerna kommer att medföra besparingar. Utifrån detta kan man dra slutsatsen att regeringens sparmål för den specialiserade sjukvården är svåra att uppnå inom den utsatta tiden, säger Minna Punakallio.

Ambitionen har varit att minska kostnaderna för tyngre serviceformer genom att förbättra förmånerna för närstående- och familjevårdare.

– Enligt enkäten har kommunerna ändå lyckats spara bara 30 miljoner euro genom att utveckla närstående- och familjevården. Det är inte ens i närheten av regeringens ursprungliga sparmål på 135 miljoner euro, säger Mikko Mehtonen.

– Höjningen av klientavgifterna inom social- och hälsovården har däremot gett goda resultat. Genom förhöjningarna har kommunerna fått in extra inkomster på omkring 105 miljoner euro på 2018 års nivå. Det är ändå mindre än de 150 miljoner euro som regeringen eftersträvade.

Kommunernas egna anpassningsåtgärder har gett betydande besparingar

Läget inom den kommunala ekonomin är inte så oroväckande som resultatet av anpassningsåtgärderna låter påskina, eftersom kommunerna lyckats spara pengar också genom egna beslut.

- Kommunerna har vidtagit många åtgärder för att balansera sin ekonomi utöver de sparåtgärder som regeringen beslutat om. Till exempel har effektivare användning av lokaler, effektivare servicenätverk och elektroniska lösningar påverkat den kommunala ekonomin i en positiv riktning, säger Minna Punakallio.

- Tack vare dessa extra åtgärder verkar kommunerna vara den enda sektor inom den offentliga förvaltningen som uppfyller regeringens balanseringsmål, påpekar Punakallio.

- Eftersom enkäten gäller den uppskattade situationen år 2018, men anpassningsåtgärder vidtas också senare, hinner det ännu hända mycket under regeringsperioden.

Närmare upplysningar
Minna Punakallio, chefekonom, tfn 040 751 5175
Mikko Mehtonen, sakkunnig, tfn 050 592 8986