Kommunekonomins hållbarhet måste tillgodoses

(Kommunförbundet informerar 13.3.2017) En hållbar kommunal ekonomi är en grundförutsättning för att kommunerna ska kunna sköta sina lagstadgade uppgifter, göra de stora investeringar som krävs och främja sysselsättningen och tillväxten. Det säger Kommunförbundets styrelse i sitt utlåtande som redogör för kommunsektorns synpunkter inför regeringens kommande budgetförhandlingar.

Kommunsektorn håller på att nå regeringens mål för det strukturella saldot, men det är ändå nödvändigt att kontinuerligt värna om hållbarheten i den kommunala ekonomin. I budgeten 2017 gjordes det statsandelsnedskärningar på 372 miljoner euro i anknytning till konkurrenskraftsavtalet. Utgångspunkten för nedskärningarna var dels belopp som uppskattades sparas in då semesterpenningarna skärs ner i offentliga sektorn, dels den kalkylerade besparing som förlängningen av årsarbetstiden beräknades ge. Eftersom förlängningen av årsarbetstiden inte kommer att ge besparingar på det sätt som antagits, bör inte heller den planerade tilläggsnedskärningen av statsandelarna genomföras.

I det här skedet bör staten inte ge kommunerna fler uppgifter, och kommunerna bör få full kompensation för eventuella ändringar i skattegrunderna och för sänkta avgifter. Om det till exempel införs avgiftsfri småbarnspedagogik fyra timmar per dag skulle kommunernas personalutgifter och andra driftskostnader växa med 330 miljoner euro. Dessutom skulle den ökade barnmängden medföra investeringskostnader på omkring en miljard euro. Utan kompenserande åtgärder skulle kommunernas strukturella saldo då bli klart lägre än det målsatta.

Kommunförbundet kräver att tillräckliga resurser ska anslås för beredningen av vård- och landskapsreformen och för de ICT- och andra investeringar som reformen förutsätter. Beredningskostnaderna för landskapen kan inte lämnas på kommunernas ansvar.

Kommunerna kan förbättra sysselsättningen och främja tillväxten

Staten och kommunerna bör inleda ett tidsbegränsat program för att förhindra att det eftersatta underhållet växer, för att få igång investeringar med sysselsättande effekt och för att trygga den infrastruktur som krävs för att utveckla boendet och samhällena. Inom ramen för programmet bör det bli möjligt att bevilja kommunerna understöd från statens bostadsfond för reparation av kommunernas befintliga infrastruktur.

I fråga om regionala infrastrukturprojekt föreslår Kommunförbundet att man utreder en finansieringsmodell där kommunerna och staten kunde bilda ett gemensamt infrastrukturbolag för en viss investering. Också landskapet kunde i framtiden vara ägare. Om kommunerna har bestämmande inflytande i bolaget kunde finansiering fås från Kommunfinans Abp.

Kommunernas och framför allt stadsregionernas kunnande och resurser kan inte ersättas enbart genom utnyttjande av marknaden. Kommunernas förutsättningar att främja tillväxten och sysselsättningen bör tvärtom förbättras både genom de regionala sysselsättningsförsök som håller på att inledas och genom den reform som bereds för tillväxttjänsterna. Detta är särskilt viktigt när det gäller att minska långtidsarbetslösheten. 

Samtidigt behövs det nya modeller för användningen av passivt stöd i aktiveringen av arbetslösa. Det är också viktigt att skapa fler assisterande arbetsuppgifter och arbetsplatser med låg tröskel. Kommunerna har bra förutsättningar för detta. Genom dessa metoder kan man också stödja integrationen och sysselsättningen för invandrare.

Reformen av yrkesutbildningen på andra stadiet bör stödjas genom att fler utbildningsplatser beviljas till pilotutbildningar som motsvarar reformens mål. De borde förläggas exempelvis till områden som har brist på yrkeskunnig arbetskraft.

Närmare upplysningar:

Sirpa Paatero, Kommunförbundets styrelseordförande, tfn 050 512 1602

Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 040 555 8458

Minna Punakallio, chefekonom, tfn 040 751 5175