Kommunerna kan förbättra sysselsättningen och livskraften

(Kommunförbundet informerar 8.2.2017) Den kommunala ekonomin är i princip en balans- och överskottsekonomi. När man ser på den kommunala ekonomins utveckling är det tydligt att kommunerna har skött sin andel i balanseringen av de offentliga finanserna väl, sade Kommunförbundets styrelseordförande Sirpa Paatero vid förbundets ekonomi- och finansieringsforum på onsdagen. 

– Under hela 2000-talet har kommunernas ekonomi visat överskott varje år förutom ett. Ett betydande överskott, drygt 10 miljarder euro, har redan samlats i kommunernas balansräkningar. Överskott har det blivit också de år då staten har skurit ner statsandelarna eller på något annat sätt försvårat skötseln av kommunernas ekonomi – kommunerna har anpassat sin ekonomi och verksamhet. Under de senaste åren har kommunerna sparat omkring 300 miljoner euro i personalkostnader.

– Kommunerna har också fortsatt att investera och på så sätt främjat livskraften och sysselsättningen i kommunen och dess område. Kommunernas skuldsättning har gällt just investeringar. Staten har däremot tagit lån för löpande utgifter, vilket måste fås under kontroll. Det behövs en debatt om skuldernas art och inte bara om beloppen. 

Lokala aktörer värdefulla i infrastrukturprojekt – kommunerna har mycket att ge i sysselsättningsfrågor

Lokala aktörer bör i fortsättningen få större betydelse också i stora infrastrukturprojekt, sade Paatero. 

– Till exempel borde man utreda möjligheterna att bilda ett bolag som kunde bygga en spårförbindelse mellan Uleåborg och Murmansk. Utöver staten skulle också lokala aktörer samt kommunerna och landskapen i området medverka, och Kommunfinans skulle vara huvudsaklig finansiär. En sådan modell skulle inte kräva några ändringar i den nuvarande lagstiftningen, om de lokala aktörerna skulle vara majoritetsägare i bolaget.

– De sysselsättningspolitiska kommunförsöken under den förra regeringsperioden visade att kommunerna vill och kan utveckla framför allt svårsysselsatta personers arbetsmarknadskompetens och aktiveringen av dem, bara kommunerna har tillräcklig handlingsfrihet och tillräckliga möjligheter till detta, sade Paatero.

– Lagen om tillväxttjänster, som ligger på regeringens bord, och kommunernas anknytande ansvar för sysselsättningen är mycket viktiga frågor, särskilt för stadsregionerna. Också till denna del är det viktigt att landskapen och kommunerna kan komma överens om en vettig arbetsfördelning på sitt område. Särskilt stadsregionerna är beredda att fortsätta och rentav utvidga sitt sysselsättningsansvar.

– Kommunförbundet har gett ett omfattande utlåtande angående lagpaketet om vård- och landskapsreformen. Det centrala budskapet i utlåtandet är att självstyrelsen är viktig – vi vill inte att våra kommuner ska vara underställda statens regionförvaltning i våra egna landskap. Dessutom bör kommunerna också i fortsättningen ha möjlighet att delta i produktionen av social- och hälsovårdstjänster, till exempel via bolag.

Närmare upplysningar:

Sirpa Paatero, Kommunförbundets styrelseordförande, tfn 050 512 1602​