Kommunförbundet satte sig in i utlåtandena om valfrihetslagen: Kommunerna kritiska till förslaget om valfrihetslag
(Kommunförbundet informerar 18.12.2017) Kommunförbundet har satt sig in i kommunernas utlåtanden om lagförslaget till valfrihet inom vården. Kommunerna och samkommunerna som ansvarar för social- och hälsovården är för närvarande mer kritiska i flera av frågorna än de andra aktörerna som gett utlåtanden.
Kommunfältet förhåller sig skeptiskt framför allt till genomförandet av de centrala målen i landskaps- och vårdreformen.
- Målen i reformen uppnås inte med den modell som regeringen nu föreslår, utan valfrihetsmodellen behöver förenklas, klargöras och revideras, säger Hanna Tainio, vice vd för Kommunförbundet.
Endast två procent av de kommuner som gett sitt utlåtande tror att utkastet till valfrihetslag tillsammans med landskaps- och vårdreformen i övrigt kan ge tillräckliga förutsättningar att minska kostnadsökningen med 3 miljarder euro. Det är kommunerna med färre än 20 000 invånare som förhåller sig mest positivt till valfrihetslagstiftningen.
- Eftersom kommunerna har flera decenniers erfarenhet av att ordna social- och hälsovård för hela befolkningen vore det befogat att fästa särskild vikt vid deras bedömningar om reformen, säger Tarja Myllärinen, direktör för social- och hälsovård vid Kommunförbundet.
Sammanlagt 270 kommuner gav sitt svar på Social- och hälsovårdsministeriets webbaserade formulär med begäran om utlåtande. Kommunförbundet har kategoriserat kommunernas svar efter kommunstorlek i det material som SHM publicerade 15.12.2017. Syftet med Kommunförbundets kategorisering är att synliggöra kommunernas åsikter i en form som är lätt att granska.
Den personliga budgeten bör genomföras stegvis
Kommunförbundet har inte bara satt sig in i kommunernas utlåtanden utan också i andra aktörers utlåtanden om lagförslaget till valfrihet inom social- och hälsovården.
Den personliga budgeten får kritik från många olika aktörer på samhällsplanet. Av utlåtandena framgår det att förutom av kommunsektorn och Kommunförbundet har riskerna med den personliga budgeten lyfts fram också av andra som gett utlåtanden, exempelvis Institutet för hälsa och välfärd THL, Statens ekonomiska forskningscentral VATT och Statens revisionsverk VTV. På grund av detta upprepar Kommunförbundet sitt ställningstagande, dvs. att övergången till personlig budget borde ske stegvis.
Den EU-rättsliga ställningen för de valfrihetstjänster som landskapets affärsverk producerar bör preciseras
Kommunförbundet konstaterar att man i lagutkastet har sökt lösningar som i praktiken leder till samma slutresultat som den tidigare bolagiseringsskyldigheten som förkastades av grundlagsutskottet, utan att landskapet formellt behöver bolagisera de valfrihetstjänster landskapet producerar.
- Det finns en risk att landskapet då det producerar valfrihetstjänster i slutändan ur EU-rättens perspektiv anses bedriva sådan ekonomisk verksamhet på marknaden som omfattas av bolagiseringsskyldighet. I praktiken skulle det betyda att reglering av de finländska social- och hälsovårdstjänsterna skulle överföras till Europeiska unionens befogenheter, säger Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden vid Kommunförbundet.
Närmare upplysningar:
Hanna Tainio, vice vd, tfn 050 567 1624
Tarja Myllärinen, direktör, tfn 050 596 9866
Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden, tfn 0400 850 232
Antti Kuopila, sakkunnig, tfn 050 345 2390
Tero Tyni, sakkunnig, tfn 050 364 8163
Kommunförbundets styrelses utlåtande om valfrihet inom vården 22.11.2017 (pressmeddelande och utlåtande)