Kommunförbundets styrelse: Alltför kortvarigt försök med valfrihet inom vården

(4.5.2017 Får publiceras genast) Det försök med valfrihet som erbjuds kommunerna har en betänkligt kort tidsplan, anser Kommunförbundets styrelse.

Valfrihetsförsöket är pilotverksamhet som ger kommunerna och samkommunerna möjlighet att testa valfriheten inom vården och producentersättnings- och avtalsmodellerna innan social- och hälsovårdslagstiftningen träder i kraft. Social- och hälsovårdsministeriet håller på att ställa som villkor för deltagande att kommunerna och samkommunerna ska bolagisera de tjänster som omfattas av försöket för en period som i praktiken är endast sex månader.

Kommunförbundets styrelse uppskattar att pilotkonceptet i sig kunde fungera ur vissa stora städers och stadsregioners synvinkel, men den föreslagna pilotperioden på ungefär ett halvt år är alltför kort i förhållande till den arbetsmängd som bolagiseringen i praktiken kommer att kräva av kommunerna.

Att bolagisera verksamheten inom ramen för gällande lagstiftning kräver att bland annat följande aspekter utreds före bolagiseringen: bolagets kapitalisering, verksamhetslokalerna, personalens tillfälliga ställning samt hur man ska uppfylla den nuvarande lagstiftningens krav på de social- och hälsovårdsuppgifter som ska skötas under myndighetsansvar, såsom tvångsvårds- och barnskyddsärenden. Kommunerna bör också bedöma de företagsekonomiska risker som hör till verksamhet i bolagsform och som pilotbolagen möter på den öppna marknaden. Dessutom skulle bolagen tillämpa lagstiftning som gäller privat hälso- och sjukvård och som till exempel kräver att de registrerar sig.

Det är svårt att hitta en motivering till att så storskaliga förändringar ska genomföras för endast några få månaders skull. Utifrån den vård- och landskapslagstiftning som nu bereds skulle dessa bolag överföras till landskapen redan 1.1.2019, påpekar Kommunförbundets styrelse.

Kommunägda bolag ska ha möjlighet att producera vårdtjänster

Kommunförbundets styrelse anser att vård- och landskapsreformen och en stegvis ökning av valfriheten är en eftersträvansvärd och angelägen samhällsreform. Förbundet har tidigare framhållit att kommunerna bör ha möjlighet att vara ägare i bolag som producerar social- och hälsovårdstjänster.

För att pilotprojektet för valfrihet över huvud taget ska vara meningsfullt, vore de naturligt att kommunägda bolag fortsätter som producenter efter 1.1.2019, inte enbart under pilotperioden. Det skulle underlätta inledandet av pilotverksamheten och arrangemangen under övergångsperioden.

Pilotverksamheten planeras få finansiering på 100 miljoner euro. Satsningen har märkliga proportioner, för samtidigt har 58 miljoner euro reserverats för förändringsstöd för hela vårdreformen under 2018, och beredningen av de kommande landskapen bygger redan nu i stor utsträckning på kommunernas arbetsinsatser. Därför infinner sig frågan om kommunerna överhuvudtaget ska delta i en så kortvarig pilotverksamhet.

I kommentarerna till propositionen om valfrihetslagstiftningen bedömer de flesta kommuner och andra aktörer att reformen kräver avsevärt längre övergångstid än vad som nu föreslås.

Rådet för bedömning av lagstiftningen har dessutom i sitt utlåtande nyligen framhållit att riskerna kring uppfyllandet av reformens mål skulle minska avsevärt om reformen infördes stegvis och områdesvis. Inte heller av den anledningen är det motiverat att skapa extra pilothelheter som ytterligare stramar åt den redan alltför snäva tidsplanen, påpekar Kommunförbundet.

I Kommunförbundets styrelse finns det representanter för samlingspartiet, socialdemokraterna, centern, sannfinländarna, de gröna och vänsterförbundet.

Närmare upplysningar:

Sirpa Paatero, ordförande för Kommunförbundets styrelse, tfn 050 512 1602

Markku Andersson, I vice ordförande för Kommunförbundets styrelse, tfn 0400 653 403

Tapani Tölli, II vice ordförande för Kommunförbundets styrelse, tfn 050 511 3180