Kommuninvånarna nu nöjdare med den kommunala servicen

(Kommunförbundet informerar 12.12.2017) Tillfredsställelsen med den kommunala servicen har ökat, framgår det av Kommunförbundets enkät som 12 000 finländare svarade på. Sammanlagt 90 procent av uppgiftslämnarna var nöjda med den kommunala servicen. Enkäten genomfördes våren 2017.

– Tidigare enkäter visar att tillfredsställelsen är störst bland de kommuninvånare som använt en viss service. Bland de kommuninvånare som bedömer enskilda kommunala tjänster enbart utgående från sina föreställningar om dem är mer kritiska, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

I invånarenkäten bedömdes tjänsterna och tillgängligheten till dem på skalan 1–5, där 1=mycket dålig och 5=mycket bra. Enkäten visar att kommuninvånarna är mest nöjda med bibliotekstjänsterna, avfallshanteringen, mödra- och barnrådgivningen, medborgar- och arbetarinstituten samt idrotts- och motionstjänsterna. Återvinningen och förskoleundervisningen hör också till de tjänster man är mycket nöjd med.

Av de kommuninvånare som tagit ställning till bibliotekstjänsterna anser hela 91 procent att de är ganska eller mycket välskötta kommunala tjänster. Totalt 81 procent anser att avfallshanteringen är välskött, 79 procent anser detsamma om mödra- och barnrådgivningen, medborgar- och arbetarinstituten samt idrotts- och motionstjänsterna, medan 78 procent anser det om återvinningen.

Minst nöjda var invånarna med utkomststödet, hemservicen för barnfamiljer, väg- och gatuunderhållet och institutionsvården för äldre.

– Utkomststödet är den enda av tjänsterna där servicetillfredsställelsen ligger under det kritiska värdet 3, med andra ord är invånarna snarare kritiska än positiva till hur utkomststödet sköts. I fråga om utkomststödet bör det observeras att det grundläggande utkomststödet överfördes från kommunerna till FPA vid ingången av år 2017. I praktiken genomfördes invånarenkäten under den tidsperiod då utkomststödet överfördes från kommunerna och enkätresultaten återspeglar således situationen under övergångsskedet, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Kommunförbundets enkät besvarades av 12 000 invånare från 40 olika kommuner våren 2017. Det är ett statistiskt representativt urval av hela Finland. I enkäten som ingår i Kommunförbundets forskningsprogram ARTTU2 ombads kommuninvånarna säga sin åsikt om sammanlagt 43 olika sociala tjänster och hälsotjänster, småbarnspedagogiska tjänster och undervisnings-, kultur- och fritidstjänster samt tjänster inom tekniska sektorn.

Kommuninvånarnas bedömningar av tjänsterna granskades ur perspektiven servicetillfredsställelse (skötsel av servicen) och tillgång och tillgänglighet. Samtidigt kartlades det om kommuninvånarna har egna erfarenheter av de tjänster som bedömdes. Tillfredsställelsen med den kommunala servicen har fortsatt öka jämfört med motsvarande enkät för två år sedan.

Servicetillfredsställelsen och tillgängligheten har förbättrats nästan genomgående

Skillnaderna i kommuninvånarnas servicetillfredsställelse förklaras av många individuella faktorer, i synnerhet ålder och ställning i yrkeslivet, men också exempelvis av kön och modersmål. Mest nöjda med den kommunala servicen är personer som fyllt 70 år, som gått ut folk- eller grundskolan och pensionärer. Kvinnorna är också lite nöjdare än männen och svenskspråkiga är nöjdare än finskspråkiga.

– Resultaten som presenteras döljer på ett allmänt plan ställvis stora åsiktsskillnader i fråga om skötseln av tjänsterna och deras tillgänglighet mellan både enskilda tjänster och också mellan enskilda kommuner och kommungrupper. De största variationerna finns i socialservicen, och de minsta i kultur- och fritidstjänsterna samt de tekniska tjänsterna, säger Marianne Pekola-Sjöblom om resultaten.

I de olika sektorerna fick kultur- och fritidstjänsterna de bästa värdena i fråga om servicetillfredsställelse och tillgänglighet. Tillfredsställelsen har förbättrats nästan inom alla sektorer, mest inom tekniska sektorn och socialservicen. Bedömningarna av tjänsternas tillgänglighet har förbättrats genomgående, mest i hälso- och socialservicen.

Närmare upplysningar:

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 050 337 5634