Kommunsektorn och privata sektorn lockar kommundirektörer

(Kommunförbundet, KT Kommunarbetsgivarna och Finlands Kommundirektörer rf informerar 17.5.2017) Kommun- och stadsdirektörerna uppskattar att de om tre år med största sannolikhet är kommun- eller stadsdirektör i sin egen kommun. Det framgår av en enkät om hur kommundirektörens arbete värderas och utvecklas.

På frågan om hur sannolikt eller osannolikt det är att kommundirektörerna arbetar för en annan arbetsgivare inom den närmaste framtiden, svarade de flesta (64 %) att de sannolikt sitter kvar på sin nuvarande post. Andra sannolika alternativ bland de kommundirektörer som besvarade enkäten är att de övergår till den privata sektorn (28 %) eller blir kommundirektör i annan kommun (26 %).

Däremot anser endast 16 % att de sannolikt börjar arbeta inom de nya landskapen, och bara 7 % att de sannolikt har statlig anställning.

Enkäten som gjordes av Kommunförbundet, KT Kommunarbetsgivarna och Finlands Kommundirektörer rf besvarades av totalt 185 kommundirektörer från fastlandskommunerna och Åland på våren 2017. Svarsprocenten var 59,5.



Viktigt med uppskattning från många håll



Samarbetspartnernas synpunkter påverkar kommundirektörens arbete. På frågan Hur viktig upplever du den uppskattning som följande aktörer uppvisar gentemot ditt arbete som kommundirektör? uppgav så gott som alla svarande att det är viktigt med uppskattning från kommunens ledande förtroendevalda (98 %), kommunens anställda (93 %) och näringslivet (91 %). Likaså är uppskattning från förtroendevalda, kommuninvånare och andra intressentgrupper viktig för kommundirektörerna.

– Kommundirektörerna samarbetar aktivt med olika instanser. Att många uppskattar ens arbete gör att arbetet lyckas bättre och blir meningsfullare, framhåller Jarkko Majava, utvecklingschef vid Kommunförbundet.



Svårare och mera arbete syns inte i lönen



Av de svarande upplever 60 procent att det har skett förändringar i arbetets svårighetsgrad och omfattning inom kommunen. Svårighetsgraden ökar i första hand genom byggandet av framtidens kommun och det strategiska ledarskapet i samband med det, främjandet av kommunens livskraft samt koncernledningen och också förberedelserna inför vård- och landskapsreformen. Enligt svaren har detta ingen betydelse för löneutvecklingen.

– Trots att kommundirektörerna upplever att deras löner släpar efter den privata sektorns och statens löner, svarar nästan hälften att löneutvecklingen har varit tillräcklig i förhållande till uppgifternas ökande svårighetsgrad och omfattning.



Kommundirektörerna vill kunna mera juridik

Hälften av de svarande vill utveckla sitt juridiska kunnande. Omkring 41 procent önskar ledarskapscoachning.

– Avtalshantering hör i allt högre grad till kommundirektörens arbete. Behovet av djupare juridisk kompetens ökar, säger Majava.

– De stora förändringarna inom kommunsektorn kräver ett mångsidigt ledarskap, vilket också syns i kommundirektörernas svar.

Närmare upplysningar:

 

Jarkko Majava, utvecklingschef, Finlands Kommunförbund, tfn 050 325 2306, jarkko.majava@kommunforbundet.fi

Mika Juutinen, utredningschef, KT Kommunarbetsgivarna, tfn 050 502 0300, mika.juutinen@kt.fi

Heidi Rämö, styrelseordförande för Finlands Kommundirektörer rf, kommundirektör, Lempäälä kommun,

tfn 03 565 51 070, heidi.ramo@lempaala.fi

Första delen av enkäten bland kommundirektörer publicerades den 2 maj.