Privata skäl, vård- och landskapsreformen och kommunens beslutskultur minskar ivern att kandidera i kommunalvalet

(Kommunförbundet informerar 2.3.2017) Privata skäl, vård- och landskapsreformen och kommunens beslutskultur har minskat ivern att ställa upp som kandidat i kommunalvalet, visar de preliminära resultaten i Kommunförbundets beslutsfattarenkät. Aktuella frågor, så som skolnätet, planläggningen och kommunens framtid påverkar däremot positivt intresset att kandidera i kommunalvalet.

Enligt preliminära uppgifter har de fyra största partierna färre kandidater i det kommande kommunalvalet jämfört med föregående val.

– När enkätmaterialet granskas framgår det att de svarande har starkare åsikter om orsakerna till att avstå från uppdrag än till att fortsätta. Både privata skäl och kommunens beslutskultur har lyfts fram också i tidigare undersökningar, där man undersökt orsakerna till att förtroendevalda frivilligt lämnar kommunalpolitiken, säger forskaren Siv Sandberg vid Åbo Akademi, som analyserat resultaten.

Kommunernas nuvarande förtroendevalda bedömer i undersökningen orsaker som påverkar intresset att ställa upp som kandidat i kommunalvalet. Enkäten riktades till fullmäktige, styrelser, nämndordföranden och ledande tjänsteinnehavare i de 40 kommuner som deltar forskningsprogrammet ARTTU2. Hittills har mer än 700 förtroendevalda besvarat enkäten, men insamlingen av uppgifter pågår ännu.

Landskapsreformen minskar intresset medan kommunens framtidsutsikter ökar det

I enkäten anser särskilt kvinnorna att privatlivet (kvinnor 82 %, män 70 %) och vård- och landskapsreformen (kvinnor 61 %, män 52 %) påverkar benägenheten att ställa upp som kandidat negativt.

I enkäten ombads de förtroendevalda bedöma vilka saker som påverkar viljan att kandidera i kommunalvalet.

• Privata skäl betonas i kommuner, oavsett storlek som det faktum som mest minskar intresset att kandidera i kommunalvalet.
• Vård- och landskapsreformen bedöms minska benägenheten att kandidera särskilt i kommuner med färre än 10 000 invånare.
• Av de svarande bedömde 40 procent att kommunens framtidsutsikter ökar viljan att kandidera i kommunalvalet.
• I kommuner med över 50 000 invånare upplevs mediernas bevakning av kommunala frågor vara något som minskar villigheten att ställa upp som kandidat i valet.
• Privata skäl anges i alla partier som orsak till att viljan att kandidera minskar.

– Privata skäl betonas bland annat eftersom förtroendeuppdragen tar mer tid, samordningen av arbetslivet och familjen är allt mer krävande och man vill ha tid också för egna och familjens fritidsintressen, bedömer Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.

Fakta om undersökningen

De kommunala förtroendevaldas och tjänsteinnehavarnas åsikter om det kommande kommunalvalet, den pågående vård- och landskapsreformen och det kommunala beslutsfattandet kartläggs genom en omfattande beslutsfattarenkät som skickades till kommunerna i februari 2017.  De slutliga resultaten publiceras under våren.

Enkäten i forskningsprogrammet ARTTU2, som koordineras av Kommunförbundet, har genomförts av Åbo Akademi. Den enkät som nu genomförs är en av de mest omfattande undersökningar som kartlägger de kommunala beslutsfattarnas synpunkter. Motsvarande undersökningar av samma omfattning gjordes år 2015, 2010, 2003, 1999 och 1995. 

ARTTU2-forskningskommunerna är: Askola, Enare, Esbo, Hattula, Hirvensalmi, Hollola, Jyväskylä, Kankaanpää, Karleby, Keitele, Keuruu, Kimitoön, Korsholm, Kotka, Kurikka, Kuusamo, Lempäälä, Liperi, Nivala, Paltamo, Parkano, Petäjävesi, Pudasjärvi, Raseborg, Reso, Rautalampi, Salo, Sibbo, S:t Michel, Säkylä, Tammerfors, Tavastehus, Torneå, Uleåborg, Vasa, Vanda, Villmanstrand, Vimpeli, Vörå och Åbo.

Närmare upplysningar:

Siv Sandberg, forskare, Åbo Akademi, tfn 0400 726 380

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, forskningsprogrammet ARTTU2, Kommunförbundet, tfn 050 337 5634