Åtta slutsatser av forskningen om landskaps- och vårdreformen

(Kommunförbundet informerar 22.3.2018) Kommunsektorn har varit föremål för en reformiver i många år nu. Forskningsprogrammet ARTTU2, som avslutas idag, presenterar forskningsrön om beredningen och effekterna av reformer så som landskaps- och vårdreformen på ett sätt som saknar motstycke i mångsidighet.

Slutsatserna av de närmare 40 forskningsrapporterna som publicerats kan sammanfattas i åtta teser:

1. Kommunerna och landskapen är olika och utvecklas i allt mer olika riktningar. Därför är det svårt, rentav omöjligt att hitta en enda strukturell lösning.

Kommunerna och landskapen är på många sätt olika och utvecklingen går mot allt större olikheter. Reformen är knappast betjänt av att samma modell tillämpas överallt. Det är svårt att få kommunerna och regionerna att passa i en och samma form, och det är inte heller befogat.

Kommunernas social- och hälsovårdskostnader beror å ena sidan på kommuninvånarnas behov av service och å andra sidan på kommunens sätt att organisera servicen. I framtiden kommer en betydande del av kommunernas och landskapens inkomster att ändras med invånarantalet medan kostnaderna ändras på andra grunder. Ändringar i invånarantalet och strukturella förändringar kommer i framtiden att leda till problem i kommunernas och landskapens ekonomi. En viktig fråga är vilken instans som i framtiden bäst kan administrera och upprätthålla kapaciteten: landskapen, kommunerna, företagen eller organisationerna.

Läs mer i bland annat följande av forskningsprogrammets rapporter (på finska):

Kuntien sosiaali- ja terveystoimen kustannuserojen syyt

Navigoivat kunnat. Reaaliaikainen arviointitutkimus sote- ja maakuntauudistuksen ja tulevaisuuden kunnan valmistelusta.

Kouluverkkomuutokset ARTTU2-kunnissa 2000-luvulla

Monikeskuksiset ARTTU-kunnat

2. Även om servicen idag ordnas på annorlunda sätt är kunderna mycket nöjda med den

Landskaps- och vårdreformens beredare motiverar behovet av ändring till en del med problemen i det nuvarande utbudet av social- och hälsovårdstjänster. Kommuninvånarna själva är nöjda med social- och hälsovårdstjänsterna – liksom med andra tjänster – och tillfredsställelsen har ökat de senaste åren.

Kommuninvånarnas tillfredsställelse varierar visserligen på olika orter, men skillnaderna kan inte förklaras med kommunens storlek eller geografiska placering.  De som använt tjänsterna var mer tillfredsställda än de som inte använt dem.

Läs mer i bland annat följande av forskningsprogrammets rapporter (på finska):

Parhaat mahdolliset palvelut kaikille kuntalaisille?

RTTU2-kuntien sote-polkuja

3. Det är nödvändigt att försäkra sig om förtroende och ett omfattande deltagande också i reformen

I beredningen av reformen har förtroendet minskat bland annat för att en parlamentarisk beredning saknats och på grund av att de komplicerade motiveringarna för reformen ändrats. Detta har lett till att kommunerna inte litar på de statliga beslutsfattarna och inte alltid ens på varandra, staten litar inte på kommunerna, politikerna litar inte på de sakkunniga och slutligen upplever också medborgarna och kommuninvånarna bristande förtroende för de olika aktörerna.

Känslan av att kunna påverka och bli hörd ökar förtroendet medan bristen på inflytande och känslan av att inte bli hörd ökar misstroendet. Detta gäller kommuninvånarna, beslutsfattarna, de anställda och på ett mer allmänt plan också kommunerna, regionerna och landets regering.

Läs mer ibland annat följande av forskningsprogrammets rapporter (på finska):

Navigoivat kunnat. Reaaliaikainen arviointitutkimus sote- ja maakuntauudistuksen ja tulevaisuuden kunnan valmistelusta.

Mitä sote- ja maakuntauudistus merkitsee kunnille?

4. Ledarskapets betydelse växer i vardagen och i reformerna

Ledarskapet står inför nya utmaningar. Tydligt ledarskap behövs både i vardagen och i genomförandet av reformerna såväl på det nationella planet som i landskapen och kommunerna.

Hur förändringarna leds kommer att avgöra hur väl utvecklingspotentialen i reformerna kan tas till vara.

Läs mer i bland annat följande av forskningsprogrammets rapporter (på finska):

Välitilan johtaminen kunnissa

Henkilöstöjohtamisen tila ja tulevaisuus kunnissa

Hyvinvoinnin edistäminen kunnassa

Kuntien poliittiset johtamis- ja päätöksentekojärjestelmät muutoksessa

5. Demokratiunderskottet försvinner inte, det ändrar form

Kommunsammanslagningar och landskaps- och vårdreformen (bl.a. direkta landskapsval) ses som ett sätt att främja demokratin och minska förvaltningslabyrinterna. Större enheter ökar emellertid avståndet till beslutsfattarna.

Större enheter, till exempel kommunernas koncernstrukturer som blir mer omfattande och komplexa, ökar den interna hierarkin och byråkratin, vilket leder till att demokratiunderskottet byggs in i systemet och blir delvis osynligt. Samma hot ses i demokratin i de kommande landskapen.

Läs mer i bland annat följande rapporter (på finska):

Kuntien moninaiset kuntakonsernit

Kuntalaisten osallistuminen ja vaikuttaminen 2015

Kuntien kirjanpidollinen ja rahoituksellinen tasapaino – tasapainon tulkintaa. Osa I

6. De anställda är en väsentlig resurs i förändringarna

Ledningen av de anställda har en central betydelse i förändringarna på alla plan.

Särskild uppmärksamhet bör fästas vid personalens kunnande och förutsättningarna för ett smidigt arbete och vid att stärka personalens arbetsengagemang och förebygga att de anställda mår dåligt på arbetsplatsen och samtidigt främja en vitaliserande personalpolicy och ett människonära chefsarbete.

 Läs mer i bland annat följande rapporter (på finska):

Kuntatyöntekijöiden hyvinvointia edistävät johtamiskäytännöt muutoksissa

Työn imu ja työn tuunaaminen aktiivisen sopeutumisen vahvistajina muutoksissa

Henkilöstöjohtamisen tila ja tulevaisuus kunnissa

7. Hur reformerna genomförs har en avgörande betydelse

I beredningen av landskaps- och vårdreformen litar man på att strukturerna producerar den slutliga lösningen, men tidigare reformer har lärt oss att genomförandet avgör hur väl reformens fördelar kommit i användning och nackdelar kunnat elimineras. Tydliga processer och starkt ledarskap behövs i genomförandet av reformerna både på nationell nivå, i regionerna och i kommunerna.

Otydliga mål och medel och alltför stor brådska har ökat osäkerheten och till och med lett till misstroende, vilket försatt kommunerna och beslutsfattarna i ett mellanläge där de både flyter och navigerar.

Läs mer i bland annat följande rapporter (på finska):

Navigoivat kunnat. Reaaliaikainen arviointitutkimus sote- ja maakuntauudistuksen ja tulevaisuuden kunnan valmistelusta.

Näkemyksiä ja kokemuksia kokeiluista ja kokeilukulttuurista

8. Reformens mål och motiveringar är viktiga, och långsiktiga strategier förbättrar resultaten

Enligt motiveringarna till landskaps- och vårdreformen kommer alla att ha nytta av reformen.  Vissa kommuner och aktörer misstror reformen och befarar rentav förluster medan andra känner förtroende.

När reformerna drar ut på tiden och blir komplicerade drar vissa kommuner ner utvecklingsarbetet medan andra fattar egna, rentav förhastade beslut.

Målen och medlen motsvarar inte alltid varandra, som till exempel i integrationen av tjänsterna i social- och hälsovårdsreformen. Problemen ändras och glöms rentav bort under reformarbetet.

Samtidigt och kanske rentav trots landskaps- och vårdreformen pågår en enorm utveckling av verksamheten i kommunerna. En revidering av strukturerna kan hindra eller bromsa utvecklingen i kommunerna, även om den också främjar utvecklingsarbetet.

Läs mer i bland annat följande rapporter (på finska):

Navigoivat kunnat. Reaaliaikainen arviointitutkimus sote- ja maakuntauudistuksen ja tulevaisuuden kunnan valmistelusta.

Kuntapäättäjien näkemykset haasteista ja toimenpiteistä valtuustokaudella 2017-2021

Sote-uudistus - mistä uudistuksen hyödyt syntyvät?

Forskningsprogrammet utmanar reformarbetet

Kommunförbundet inledde forskningsprogrammet ARTTU2 år 2014  Forskningsprogrammet har förverkligats tillsammans med ministerier, universitet, forskningsinstitutioner, Keva och 40 kommuner som valts med i programmet.

I programmet ARTTU2, som består av flera delprojekt, utreds hur reformerna har påverkat den kommunala servicen, ekonomin, demokratin och ledningen samt personalresurserna, samhällsstrukturen och livskraften i kommunerna.

– Det är viktigt att kommunforskarna med hjälp av nya forskningsresultat utmanar dem som är verksamma i reformarbetet att tänka i större helheter och att vi också får tillgång till den empiriska informationen från kommunerna, säger forskningsprogrammets koordinator Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.

Forskningsprogrammet ARTTU2 har hittills under forskningsperioden producerat nästan 40 forskningsrapporter.

I programmet medverkar 40 kommuner av olika storlek och typ från olika delar av Finland. Kommunernas storlek och övriga egenskaper bildar ett representativt urval av hela Finland.

Kommunerna i ARTTU2: Askola, Enare, Esbo, Hattula, Hirvensalmi, Hollola, Jyväskylä, Kankaanpää, Karleby, Keitele, Keuruu, Kimitoön, Korsholm, Kotka, Kurikka, Kuusamo, Lempäälä, Liperi, Nivala, Paltamo, Parkano, Petäjävesi, Pudasjärvi, Raseborg, Reso, Rautalampi, Salo, Sibbo, S:t Michel, Säkylä, Tammerfors, Tavastehus, Torneå, Uleåborg, Vasa, Vanda, Villmanstrand, Vimpeli, Vörå och Åbo.

Närmare upplysningar:

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 337 5634

Pentti Meklin, professor emeritus, Tammerfors universitet, tfn 050 564 2595

Arto Koski, sakkunnig Kommunförbundet, tfn 050 542 9299

Jenni Airaksinen, forsknings- och utvecklingsdirektör Kommunförbundet, tfn 050 533 2002