Beskattningsrätt för landskapen baserar sig på uppgifternas omfattning

(Kommunförbundet, Keva, KT, Kommunfinans och Avainta informerar 5.2.2018) Efter att vård- och landskapsreformen trätt i kraft är det meningen att landskapens verksamhet ska finansieras med statlig budgetfinansiering. Den lösning som tillämpas i början är ändå tillfällig. Under följande regeringsperiod borde en bestående finansieringsmodell utarbetas. Det framgår av en undersökning vid Tammerfors universitet där man utredde nordiska modeller för landskapsfinansiering och bedömde hur olika alternativ lämpar sig för finländska förhållanden. 

I granskningen av de olika finansieringsmodellernas lämplighet måste man ta ställning till vad som är målet för landskapsnivån och dess verksamhet. Om målet är att bygga upp en självstyrande regionförvaltning krävs det självständighet också i fråga om finansieringsmetoden. Det har forskaren Lotta-Maria Sinervo vid Tammerfors universitets ledarskapshögskola kommit fram till i sin undersökning om landskapsfinansieringen.

Undersökningen Miten maakuntia rahoitetaan? är den första omfattande jämförande nordiska undersökningen om skatter och andra finansieringsformer för de förvaltningsnivåer som motsvarar Finlands blivande landskap. Undersökningen har beställts av Kommunförbundet, Kommunfinans, Keva, KT Kommunarbetsgivarna och Avainta rf.

- Ett av målen för vård- och landskapsreformen är att bromsa kostnadsökningen i offentliga sektorn. Det betyder att särskild vikt bör fästas vid sporrande element i anknytning till landskapens verksamhet, säger Sinervo.

- Om ramförfarandet blir oflexibelt kan landskapen få problem med att täcka utgifterna för sina lagstadgade uppgifter. Det gäller att finna en balanserad lösning för budgetdisciplinen, säger Sinervo.

Exceptionellt brett ansvarsområde för de finländska landskapen

I undersökningen har det gjorts en omfattande nordisk jämförelse av finansieringsmodellerna för den förvaltningsnivå som motsvarar de finländska landskapen. Uppgifterna finansieras med mycket olika lösningar. Till exempel i Danmark har regionerna, som främst sköter hälso- och sjukvårdsuppgifter, ingen beskattningsrätt, utan finansieras genom statsandelar och betalningsandelar från kommunerna.

Också de svenska landstingen svarar framför allt för hälso- och sjukvården, men har även andra mindre uppgifter. Drygt 70 procent av uppgifterna finansieras med landstingens egna skatteinkomster. Klient- och bruksavgifternas andel av finansieringen är relativt liten i de nordiska länderna.

Enligt Tammerfors universitets analys kan uppgifter som anses vara nationella finansieras av staten, medan egna skatteinkomster lämpar sig som finansieringsform för lokala uppgifter.

- Undersökningen visar tydligt att den finansieringsmodell som väljs för landskapen bör ha en klar koppling till uppgifternas natur och omfattning, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.

- I Finland kommer uppskattningsvis omkring hälften av den kommunala personalen att övergå i landskapens tjänst. Det ansvarsområde som planerats för de finländska landskapen är exceptionellt brett jämfört med de övriga nordiska länderna, säger kommunsektorns arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen vid KT Kommunarbetsgivarna.

Stark styrning av ekonomin eller beskattningsrätt som sporrar till effektivitet?

I Tammerfors universitets utredning görs bedömningen att de finländska landskapen borde vara självstyrande i enlighet med grundlagen. Självstyrelsen kan uppfyllas genom att landskapen får beskattningsrätt som i Sverige, begränsad beskattningsrätt som i Norge eller statlig finansiering som i Danmark.

Beskattningsrätt med tillhörande budgetansvar anses i allmänhet sporra till en effektiv skötsel av ekonomin. Om finansieringen av landskapens verksamhet baserar sig enbart på statlig finansiering uteblir beskattningsrättens sporrande effekt.

- Av undersökningen att döma verkar beskattningsrätt vara något som allvarligt bör övervägas som en bestående finansieringsmodell för landskapen. Beskattningsrätt skulle kunna medföra en inte bara effektiv utan även genomskinlig och ansvarsfull skötsel av ekonomin, vilket skulle gagna också skattebetalarna, bedömer Kommunfinans tf. verkställande direktör Esa Kallio.

- Förutom finansieringen av verksamhetsutgifterna måste finansieringen av investeringar lösas på ett hållbart sätt. Beskattningsrätt, egen kapitalanskaffning och ett kompletterande statsandelssystem stärker på längre sikt landskapens självbestämmande och verksamhetens resultat, fortsätter Kevas verkställande direktör Timo Kietäväinen.

Finansieringslösningen enligt den nuvarande planen är temporär i det inledande skedet. En bestående finansieringsmodell borde utredas grundligt under den kommande regeringsperioden utgående från erfarenheterna från den temporära modellen.

Närmare upplysningar:

Ledarskapshögskolan vid Tammerfors universitet, forskare och universitetslektor Lotta-Maria Sinervo, tfn 050 509 9042

Kommunförbundet, vice verkställande direktör Timo Reina, tfn 040 555 8458

Keva, verkställande direktör Timo Kietäväinen, tfn 0400 486 043

Kommunfinans, tf. verkställande direktör Esa Kallio, tfn 050 337 7953

KT Kommunarbetsgivarna, kommunsektorns arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen, tfn 040 547 7710

Avainta arbetsgivarna, verkställande direktör Vesa Laine, tfn 050 524 9551