Den kommunala ekonomin når sina mål - orosmomenten är en tillräcklig statsandelsfinansiering och kommunernas krympande roll i sysselsättningstalkot

Kommunförbundet välkomnar åtgärderna för att främja sysselsättningen och att förbättra balansen mellan efterfrågan och utbud på arbetskraft. En besvikelse är att det ännu inte är fastslaget om till exempel de kommunbaserade försöken som gett utmärkta sysselsättningsresultat i Tammerfors- och Åboregionerna får fortsätta.

–  Om försöken avslutas leder det till onödigt administrativt krångel och försvårar samordningen av kommunernas och arbets- och näringsförvaltningens resurser.  Kommunförbundet kräver att sysselsättningsförsöken fortsätter och att handlingsmodellerna genom lagändringar görs till en bestående del av alliansmodellen för tillväxttjänsterna. Det skulle också ytterligare bidra till de arbetslösas möjligheter att uppfylla aktivitetsvillkoret, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.

Små belopp för den regionala jämlikheten i undervisningsväsendet

– statsandelsnedskärningarna beaktades inte

Kommunförbundet uttrycker sin besvikelse över att man återigen tänker lösa den regionala jämlikheten eller incitamentsproblemen med bidrag på några miljoner euro eller genom försök, och inte beaktade de omfattande statsandelsnedskärningar som drabbat sektorn.

– Samtidigt förnyas gymnasieutbildningen, men finansieringen som reserverats för reformen ser ut att blir knapp. Steg i rätt riktning är däremot förslagen om ett tillägg för läromedel för studerande på andra stadiet och till exempel att elever ska börja lära sig ett första främmande språk tidigare, säger Terhi Päivärinta, direktör för undervisnings- och kulturenheten vid Kommunförbundet.

Det är positivt att man i ramförhandlingarna slog fast att kommunerna och staten i samarbete ska göra en mer ingående bedömning av landskaps- och vårdreformens effekter på den kommunala ekonomin.  Bedömningen bör inledas genast. Den kan inte skjutas upp till dess att lagarna som gäller reformen har godkänts. De ändringar i finansieringslagstiftningen som gäller både kommunerna och landskapen bör göras i takt med att behovet uppstår då bland annat kalkylerna preciseras. Statlig finansiering bör också reserveras för de kostnader som förändringarna medför för kommunerna.

– Kommunförbundet är oroat över den krympande statsandelsfinansieringen, eftersom det äventyrar finansieringsprincipen och kommunernas förutsättningar att trygga basservicen. Det finns en risk för att de incitamentssystem för statsandelen som fastslogs i ramförhandlingarna gör kommunernas finansieringsbas mer oförutsägbar. Däremot är det positivt att det behovsprövade understödet återinförs och det bidrar i någon mån till att minska ojämlikheten i den kommunala ekonomin säger Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio.

Satsningar för att åtgärda kommunernas eftersatta reparationer uteblev

Kommunförbundet anser det vara positivt att att statlig mark till exempel i områden kring stationer ska utnyttjas för bostadsproduktion som stöder stadsutvecklingen. Däremot verkar ramförhandlingarnas riktlinjer inte innehålla några satsningar från statens sida för att åtgärda de eftersatta reparationerna i kommunernas byggnader eller till exempel investeringar som krävs för sunda lokaler.

– Den kommunala ekonomin håller på att nå målen för det strukturella saldot, vilket i stor utsträckning beror på kommunernas egna anpassningsåtgärder och utgiftskontroll. Vi måste se till att den kommunala ekonomin är hållbar också framöver, säger Timo Reina.

Närmare upplysningar:

Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 040 555 8458,  twitter: @timoreina

Minna Punakallio, chefekonom, tfn  040 751 5175, twitter: @minnapunakallio

Terhi Päivärinta, direktör för undervisnings- och kulturenheten, tfn 050 590 4796, twitter: @TerhiPaivarinta