Kommunförbundets barnskyddsenkät: Barnskyddets situation har försämrats

(Kommunförbundet informerar 1.2.2018) De barnskyddsaktörer som besvarade Kommunförbundets enkät bedömde att situationen inom barnskyddet har försämrats. Den försämrade tillgången till tjänster gäller enligt enkätsvaren i stor omfattning de tjänster som barn behöver, framför allt mentalvårdstjänsterna för barn.

– Av enkäten framgår det också att resurserna och tillgången till personal inom barnskyddet väcker oro. Jämfört med motsvarande enkät för fem år sedan har situationen försämrats, säger Aila Puustinen-Korhonen, sakkunnig vid Kommunförbundet.

– Enligt enkäten har barnskyddet utvecklats allt mer så att arbetet utförs i mångprofessionella team. De tillfrågade bedömer att teamarbete är det effektivaste arbetssättet inom barnskyddet och att det också minskar belastningen bäst.

Kommunenkäten om barnskyddet, som Finlands Kommunförbund genomförde i slutet av 2017, gjordes nu för andra gången. En motsvarande enkät genomfördes för fem år sedan. Enkäten besvarades av 92,3 procent av alla aktörer som tillhandahåller barnskydd i Finland. Aktörerna representerar 278 kommuner. Enkäten täckte 96 procent av befolkningen.

I kommunenkäten om barnskyddet har det bland annat kartlagts hur myndigheternas informationsutbyte och samarbete fungerar, tillgången till tjänster, barnskyddets resurser och belastande faktorer i arbetet samt kommunernas syn på vårdreformen ur barnskyddets perspektiv. De som besvarade enkäten bedömde också hur man nuförtiden utreder misstankar om misshandel av och sexualbrott mot barn.

Alltjämt problem i tillgången på mentalvårdstjänster för barn

Omkring en tredjedel av de organisationer som tillhandahåller barnskydd bedömer att de ofta placerar barn utanför hemmet därför att det av någon anledning inte gått att ordna mentalvårdstjänster för barn. Närmare hälften av finländarna bor i kommuner där detta är fallet.

– Sammanlagt 13 procent av de tillfrågade bedömde att barn som behöver mentalvårdstjänster oftast blir helt utan tjänsterna, medan 49 procent bedömde att den behövliga tjänsten är tillgänglig, men att processen är svår och tidskrävande, säger Puustinen-Korhonen. 

– Den dåliga tillgången på mentalvårdstjänster för barn lyftes också fram i den motsvarande enkäten för fem år sedan.

De privata tjänsteproducenterna har ökat inom barnskyddet

Enligt enkäten köps barnskyddstjänster nuförtiden betydligt oftare av privata tjänsteproducenter än för fem år sedan.

– Köp av hälso- och sjukvårdstjänster, särskilt läkartjänster har ökat betydligt. År 2012 köpte sammanlagt 18 procent av dem som tillhandhöll barnskyddstjänster läkartjänster, och nu är motsvarande siffra 42 procent, säger Aila Puustinen-Korhonen.

– Enligt de öppna svaren i enkäten ger köpta tjänster också små kommuner möjlighet att erbjuda tjänster till familjer, och också brister i personalresurserna har gått att avhjälpa. Oroväckande i de öppna svaren är däremot de situationer där kommunerna har svårt att köpa privata tjänster för krävande klienter, säger Puustinen-Korhonen.

– I framtiden vore det viktigt att de privata producenterna av barnskyddstjänster har klara och tydliga kvalitetskriterier och att konkurrensutsättningen sköts på central nivå.   Upphandlingen borde vara ändamålsenlig och affärsverk som tillhandahåller barnskydd borde ha tillräckliga och mångsidiga egna tjänster.

Svårare vikariatsituation efter lagändring

I Kommunförbundets enkät utreddes också de tillgängliga resurserna inom barnskyddet och om personalresurserna räcker till. Enligt de tillfrågade var det svårast att ordna vikarier för socialarbetarna.

Totalt 43 procent av de aktörer som tillhandahåller barnskyddstjänster uppskattade att de för tillfället helt saknar en vikarieresurs som skulle behövas eller att resurserna är helt otillräckliga. Enligt de öppna svaren i enkäten innebär personalbristen att barnskyddet och skötseln av myndighetsuppgifterna försvagas.

– Lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården medförde striktare behörighetsvillkor för vikarier, vilket försvårat situationen. De tillfrågade ser det som problematiskt att vissa yrkesgrupper som tidigare arbetat inom barnskyddet inte längre kan anställas som vikarier, säger ledande juristen Sami Uotinen vid Kommunförbundet.

Kommunförbundet och KT Kommunarbetsgivarna har varit oroade över de skärpta behörighetsvillkor som lagen medfört.

Enligt enkäten har problemet med otillräckliga arbetsinsatser vuxit jämfört med situationen för fem år sedan. Bara 60 procent av de tillfrågade uppskattade att socialarbetarnas arbetsinsats räcker till väl eller rätt väl, medan motsvarande svarsprocent för fem år sedan var 76.

Möjligheter att förbättra barnskyddstjänsterna i vårdreformen 

I Kommunförbundets enkät fick de tillfrågade också ge synpunkter på vård- och landskapsreformen. Av svaren att döma råder det osäkerhet om hur barnskyddet ska ordnas efter reformen.

– Tillräckliga resurser måste tryggas i reformen, så att fungerande strukturer för ett mångprofessionellt teamarbete kan byggas upp. Vård- och landskapsreformen ger möjlighet till att göra barnskyddet mindre sårbart och stärka kompetensen på området, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Hanna Tainio.

– Vård- och landskapsreformen ger också tillfälle till att fundera ut modeller för hur man i alla landskap kan stärka mentalvårdstjänsterna på basnivå, såsom uppfostrings- och familjerådgivningstjänsterna, så att det är lätt att få tillgång till tidigt stöd för barnets uppväxt och utveckling samt föräldraskap, säger Tainio.

Närmare upplysningar:

Hanna Tainio, vice verkställande direktör, tfn 050 567 1624

Aila Puustinen-Korhonen, sakkunnig, tfn 050 344 6884

Sami Uotinen, ledande jurist, teamledare inom social- och hälsovården, tfn 050 341 3349