Kommunförbundets EU-mål 2018: EU:s strukturfondsmedel bör kunna användas i hela Finland

(Kommunförbundet informerar 23.3.2018) Kommunförbundets styrelses arbetsutskott har behandlat målen och prioriteringarna i förbundets EU-intressebevakning för år 2018. Ett av Kommunförbundets centrala föremål för intressebevakning är EU:s mångåriga finansieringsram och den regionala sammanhållningens, dvs. kohesionspolitikens, framtid. 

- Lokal- och regionalplanet har en central roll i genomförandet av den regionala sammanhållningspolitiken även i framtiden. Centrala geografiska teman för de finländska kommunerna och landskapen är särställningen för de glest bebodda områdena i norr, möjligheterna för den arktiska regionen, samarbetet inom Östersjöområdet samt samarbetet vid EU:s yttre gränser gentemot Ryssland, säger Jari Koskinen, verkställande direktör vid Kommunförbundet. 

Utöver Brexit-förhandlingarna utgör flyttrörelsen, den inre och yttre säkerheten samt försvaret de största utmaningarna för Europa under de närmaste åren. Till följd av detta finns det en risk att resurserna för sammanhållnings- och jordbrukspolitiken minskar.

- Sammanhållningspolitiken bör beröra hela Europa. Kommunförbundets mål är att EU:s strukturfondsmedel bör kunna användas i hela landet också i Finland. Utöver de direkta stöden kan finansiering genom det finansiella instrumentet för EU:s gemensamma jordbrukspolitik också användas för utveckling av landsbygdens övriga företagsverksamhet i hela landet, framhåller Koskinen.

Kohesionspolitiken omsätts i praktiken genom strukturfondsmedlen som har varit viktiga för främjandet av företagsverksamheten och sysselsättningen, stärkandet av kompetensen och förebyggandet av marginalisering. Kommunerna har varit viktiga samarbetspartner och finansiärer i olika utvecklings- och investeringsprojekt.

Stadspolitik, trafiknät och cirkulär ekonomi bör beaktas

Målet för Europeiska unionens urbana agenda är att främja stadspolitiken på EU-nivå och göra det möjligt för städer att delta i utformningen av EU-politiken. Genom EU:s urbana agenda eftersträvas många nivåer och bättre reglering, samt ur städernas synvinkel bättre fungerande finansiering och bättre kunskaper. 

- Kommunförbundet anser att när god praxis i den nationella stadspolitiken och EU:s stadspolitik analyseras ska det samtidigt säkerställas att huvudansvaret för stadspolitiken finns kvar hos medlemsländerna och EU kompletterar medlemsländernas åtgärder, framhåller Jari Koskinen. 

Syftet med EU:s program för cirkulär ekonomi är att åtgärda problem som rör ekonomin och miljön genom en så effektiv resursanvändning som möjligt längs hela värdekedjan inklusive hållbar konsumtion, produktion och avfallshantering. Ytterligare ett syfte är att med hjälp av innovationer möjliggöra utvecklingen av nya marknader och företagsmodeller. 

- Kommunförbundet understöder i princip förverkligandet av de åtgärder som främjar cirkulär ekonomi. Kommunerna spelar en central roll i verkställandet av målen. Kommunernas åtgärder, till exempel klimatarbetet, utvecklingen av en avfallshantering som främjar cirkulär ekonomi samt hållbar och innovativ offentlig upphandling bör stödjas. De ska uppmuntras utgående från frivillighet och genom att möjliggöra lokala lösningar, säger Kristina Wikberg, direktör för svenska och internationella ärenden vid Kommunförbundet. 

Det är meningen att stomnätet i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) ska bli klart inom år 2030. För närvarande når två av transportsystemets stomnätskorridorer de södra delarna av Finland. Målet för framtiden är att införliva stambanan till Torneå och riksväg 4 med North Sea-Baltic-transportsystemets stomnätskorridor och att de omfattas av finansieringen från Fonden för ett sammanlänkat Europa. 

- Även under den kommande EU-programperioden är det viktigt att säkerställa finansieringen från Ett sammanlänkat Europa. På så sätt stöder man målet att sammanlänka hela Europa inklusive de nordliga regionerna med EU-marknaden, framhåller Wikberg. 

Finland är EU:s ordförandeland under den senare hälften av år 2019. 

- Det är mycket viktigt att kommunernas och landskapens ställning beaktas i beredningen av Finlands ordförandeperiod, säger Wikberg.

Närmare upplysningar:
Jari Koskinen, verkställande direktör, tfn 044 9764225
Kristina Wikberg, direktör, svenska och internationella ärenden, tfn 050 378 0466
Erja Horttanainen, chef för EU-ärenden, tfn 050 525 2145
Annukka Mäkinen, sakkunnig, tfn 040 594 1252
Miira Riipinen, miljöchef, tfn 040 824 4401
Ulla Karvo, direktör för Kommunförbundets Brysselkontor, tfn +32 474 540 851