Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen öppnade partiledarpanelen på Kommunmarknaden: Sysselsättningsförsöken bör fortsätta – utmaningarna inom den kommunala ekonomin kräver konkreta åtgärder

(Kommunförbundet informerar 12.9.2018) De regionala sysselsättningsförsöken har på ett drygt år gett 10 000 arbetstillfällen för svårsysselsatta och sparat utgifter på 11,5 miljoner euro för arbetsmarknadsstödet. Trots det står regeringen i beråd att avbryta sysselsättningsförsöken i slutet av 2018. Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen kräver att partiledarna ser till att de lyckade försöken får fortsätta.

– Om försöken får fortsätta, kan vi vänta oss ytterligare 10 000 arbetstillfällen, inbesparade utgifter på 20 miljoner euro för arbetsmarknadsstödet samt högre skatteinkomster och lägre socialutgifter som multiplikatoreffekt. Behovet av statligt stöd för att försöken ska kunna fortsätta är noll euro, framhöll Jari Koskinen när han öppnade partiledarnas paneldebatt på Kommunmarknaden i Kommunernas hus den 12 september.

Kärnan i försöken är att den statliga arbets- och näringsförvaltningens samt kommunernas resurser förenas på ett effektivt sätt.

– Det är viktigt att de lyckade sysselsättningsförsöken får fortsätta tills de nya landskapen inleder sin verksamhet, dvs. fram till utgången av 2020.

Under den kommande regeringsperioden krävs det åtgärder för den kommunala ekonomin               

– För närvarande är den kommunala ekonomin någorlunda i balans, vilket beror på kommunernas strikta ekonomiska hushållning och kompensationen för ändringarna i skattegrunderna. Men prognoserna för den kommunala ekonomin har försämrats från i våras, och enligt Kommunförbundets färska enkät har endast en bråkdel av regeringens sparåtgärder gett önskat resultat, framhöll Jari Koskinen.

Koskinen önskade att partierna ska förbinda sig till att bromsa kostnadsökningen och utvidga det lokala spelrummet för kommunerna när de sköter sina uppgifter. Anpassningsobjekten bör generera verkliga besparingar.

– Statsandelarna bör höjas, kommunernas skatteinkomstbas stärkas och normavvecklingen fortgå.

Inkomstbasen kan stärkas bland annat genom att kommunerna får inkomster också från kapitalskatterna. Det vore motiverat eftersom allt större del av inkomsterna beskattas som kapitalinkomster samtidigt som alla invånare har lika rätt till kommunernas tjänster.

– Skatteförlusterna bör i fortsättningen kompenseras inom skattesystemet och inte som statsandelar såsom hittills.

Koskinen påpekade att år 2019 kommer staten att delta i finansieringen av kommunernas uppgifter med endast 25,37 procent. På tio år har siffran sjunkit med nästan 10 procentenheter.

– Under nästa regering behöver bland annat den grundläggande utbildningen mera finansiering, och det eftersatta underhållet bör åtgärdas. Också vårdreformen innebär kostnader och osäkerhet i kommunerna, sade Koskinen.

Närmare upplysningar:

Verkställande direktör Jari Koskinen, tfn 044 976 4225