Kulturutbudet är ett viktigt sätt för städerna att profilera sig

(Kommunförbundet informerar 29.1.2018) Städerna vill medvetet profilera sig och skilja sig från andra städer genom sitt kulturutbud. I den utredning Kommunförbundet, Kulturpolitiska forskningsstiftelsen Cupore och 24 städer har gjort framgår det att det finns stora skillnader mellan städerna i hur mycket pengar de använder på kultur.  Kostnaderna varierade i de enskilda städerna från 5,1 miljoner euro till 109,0 miljoner euro per år. Kostnaden per invånare varierade mellan 95 och 257 euro per år. Uppgifterna baserar sig på kommunernas bokslut för år 2016.

Städernas satsningar på kultur har senast jämförts år 2013.

– Jämfört med granskningen år 2013 har de sammanlagda kostnaderna för kultur ökat bara lite, med 1,5 procent dvs. 7,9 miljoner euro i de städer som ingår i utredningen. Men efter indexjusteringen har kostnaderna ändå sjunkit med 2,1 miljoner euro, säger forskaren Minna Ruusuvuori på Cupore.

Kostnaderna har upphört öka – orsakerna varierar i de olika städerna

Enligt undersökningen håller ökningen i kommunernas kostnader för kulturverksamheten på att plana ut. Då totalkostnaderna år 2007–2010 ökade betydligt, särskilt i vissa stora städer, har ökningen år 2010 och 2013 varit betydligt mindre. Mellan år 2013 och 2016 har ökningen stannat av i flera städer eller rentav förbytts i nedgång.

Den långsammare kostnadsökningen kan bero på effektivisering eller minskning av funktioner. Vid jämförelsen av kostnaderna per invånare finns det skäl att beakta att om invånarantalet ökar, till exempel genom en kommunsammanslagning, har städerna ofta mindre pengar per invånare till kulturen.

Städerna satsar mycket på bibliotek och kulturinstitutioner

I de flesta städer gällde en stor del av kostnaderna konst- och kulturinstitutionernas och bibliotekens verksamhet. Städernas kulturprofiler skiljer sig också genom de kulturverksamheter de väljer att satsa på.

– Vissa har satsat på kommunens egna konstinstitutioner medan andra profilerat sig genom att satsa på grundläggande konstundervisning, säger Kommunförbundets sakkunniga Johanna Selkee.

Den kommunala verksamhetens andel av städernas nettodriftskostnader för kulturverksamhet var över 77,5 procent eller sammanlagt nästan 412 miljoner euro.  Understöden omfattade i medeltal 22,5 procent av kostnaderna eller 119 miljoner euro. Nämnas bör att flera av de privaträttsliga organisationerna som kommunerna stöder i själva verket ägs av kommunen eller kommunkoncernen, så som Helsingin teatterisäätiö som upprätthåller Helsingfors Stadsteater eller Kymenlaakson Orkesteri Oy som upprätthåller Kymi Sinfonietta. 

Utredningen av de 24 finska städernas inkomster och utgifter för kulturverksamhet genomfördes nu för fjärde gången inom projektet referensregister för kulturtjänsternas ekonomi och verksamhet. Uppgifterna gäller kommunernas bokslut för år 2016. Projektet genomfördes i samarbete mellan Finlands Kommunförbund, Kulturpolitiska forskningsstiftelsen Cupore och de medverkande städerna.

I projektet deltog följande städer: Björneborg, Borgå, Esbo, Helsingfors, Joensuu, Jyväskylä, Kajana, Karleby, Kotka, Kouvola, Kuopio, Lahtis,  Raumo, Rovaniemi, Salo, Seinäjoki, S:t Michael, Tammerfors, Tavastehus, Uleåborg, Vanda, Vasa, Villmanstrand och Åbo.

Bilaga: Renko, V och Ruusuvirta (2018). Kuntien kulttuuritoiminta lukujen valossa. Kulttuuritoiminnan kustannukset 24 kaupungissa vuonna 2016. Helsingfors: Cupore & Finlands Kommunförbund.

Bilaga: Sammandrag av rapporten

Närmare upplysningar:

Johanna Selkee, sakkunnig, Kommunförbundet tfn 050 435 9420

Minna Ruusuvirta, forskare, Forskningsstiftelsen Cupore, tfn 050 326 8014