Reformen av planeringssystemet för markanvändning borde beredas parlamentariskt

(Kommunförbundet informerar 12.1.2018) – Landskapsreformen innebär stora förändringar i verksamhetsbetingelserna också för markanvändningen och byggandet. I kontaktytan mellan landskapet och kommunen behövs det nya verksamhetsformer, samarbetsformer och planeringsverktyg. Det finns en uppenbar beställning på en omfattande revidering av markanvändnings- och bygglagen och ärendet skulle med fördel kunna beredas av en parlamentarisk arbetsgrupp som tillsätts redan under denna valperiod, föreslog Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina vid Mellersta Finlands förbunds seminarium i Jyväskylä den 12 januari 2018.

På sina kontaktytor inom markanvändning och planläggning har kommunerna och landskapen många viktiga uppgifter: att utveckla landskapens och kommunernas livskraft, stärka det lokala näringslivet och trygga invånarnas välfärd.

– Kommunerna behöver ha jämlika möjligheter att påverka målen för och beredningen av planeringen på landskapsnivå, säger Reina. 

Kommunernas rätt till självständiga val inom markanvändningen måste tryggas

Landskapsreformen medför ett behov att i vidare utsträckning se över plansystemet och förhållandet mellan planer på olika nivåer, men också bland annat digitaliseringen och urbaniseringen är bidragande faktorer.

– Planeringen på landskapsnivå måste bli mer strategisk och man måste koncentrera sig på regionstrukturella frågor som har stor betydelse nationellt och för landskapet. Planeringen av samhällsstrukturen i tätorterna hör till kommunen, som också svarar för hur väl samhällsstrukturen fungerar och för dess ekonomiska effektivitet. I detta arbete behöver kommunerna starka verktyg för skötseln av markpolitiken, planeringen av samhällsstrukturen och styrningen av byggandet.  

För att kommunerna och stadsregionerna ska kunna bedriva en lyckad livskraftspolitik måste de ha kvar rätten till självständiga val i markpolitiken, planläggningen och utarbetandet av program för genomförandet.

– Tillväxten i stadsregionerna behöver stöd av en stadsregionsplanering som utgår från de egna utgångspunkterna och behoven i kommunerna i de funktionella stadsregionerna.

– I den kommande reformen måste de olika nivåernas roller i planeringen och arbetsfördelningen mellan dem ytterligare förtydligas. Plansystemet behöver förenklas och planläggningsprocesserna effektiveras.

Markanvändning och byggande hör ihop

Markpolitiken, planläggningen, förverkligandet av planerna, byggnadstillsynen och tillståndsförfarandena utgör en för kommunens verksamhet central process kring samhällsbyggandet.

– De bör granskas som en helhet även i lagreformen. Kopplingen mellan tillståndsförfarande och planläggning måste bevaras, eftersom det i tillståndsprövningen ingår stor beslutanderätt när det gäller markanvändning, påpekade Reina. 

Lagberedningen behöver en bred bas

Den lagstiftning som gäller markanvändning och byggande har djupa återverkningar i kommunernas, näringslivets och medborgarnas verksamhetsmöjligheter, framgång och välfärd. Det finns exceptionellt många olika förväntningar på lagen, och dess verkningar är omfattande och långvariga.

– Därför skulle det löna sig att utgående från redan slutförda utredningar inleda beredningen av reformen parlamentariskt redan under denna valperiod, så att det skulle finnas förutsättningar att fatta beslut om reformen under följande valperiod.  

Närmare upplysningar:

Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 040 555 8458