Terhi Päivärinta, direktören för Kommunförbundets undervisnings- och kulturenhet: Mot ett nytt regeringsprogram: Mer pengar och mer avgiftsfrihet – omöjlig ekvation?

3.10.2018

Terhi Päivärinta, direktör för Kommunförbundets enhet för undervisning och kultur, kräver tillräckliga resurser för kommunerna för ordnandet av undervisnings- och bildningstjänster. Päivärinta höll tal på onsdag vid Bildningsväsendets nationella förhandlingsdagar i Helsingfors.

- Diskussionen om de skolpolitiska målen för den kommande valperioden har redan börjat. Det har talats bland annat om en förlängd läroplikt, en avgiftsfri småbarnspedagogik och om huruvida basfinansieringen räcker, sade Päivärinta.

- Både frågan om en förlängd läroplikt och en avgiftsfri småbarnspedagogik är starkt kopplade till finansieringen. Syftet med att förlänga läroplikten är framför allt att hindra utslagning, då personer som avlagt examen på andra stadiet statistiskt sett har bättre möjligheter att få arbete än de som enbart har grundläggande utbildning.

Största delen av dem som avslutat sin grundläggande utbildning avlägger antingen yrkesexamen eller studentexamen. Enligt Kommunförbundets beräkningar skulle en förlängning av läroplikten till 19 års ålder kosta 183 miljoner euro. Om man utvidgade läroplikten till att omfatta 6-åringar skulle det innebära en extra kostnad på cirka 200 miljoner euro.

- Vi på Kommunförbundet har föreslagit att eventuella extra resurser inte ska användas på en förlängd läroplikt, utan på utveckling av den grundläggande utbildningen, eftersom utslagningsutvecklingen redan börjar under de tidigare skolåren.  Ökade riktade stödåtgärder och extra resurser i rätta skeden skulle ge bättre färdigheter att övergå till studier på andra stadiet.

- I stället för en sänkt läropliktsålder skulle man kunna överväga en tvåårig förskoleundervisning. Skolstarten bör också göras flexiblare. Att mekaniskt förlänga läroplikten orsakar extra kostnader men reparerar inte bristerna i den nuvarande grundskolan, påpekade Päivärinta.

Denna regeringsperiod har en ny lag om småbarnspedagogik godkänts, och småbarnspedagogikens betydelse som en del av utbildningssystemet har ökat allt mer. En av utmaningarna för denna regeringsperiod har varit att höja graden av deltagande i småbarnspedagogik.

- En framförd lösning, och egentligen den enda, för att höja graden av deltagande är avgiftsfrihet. Ur vårdnadshavarnas perspektiv kan avgiftsfrihet vara något positivt, men är det en lösning för att öka deltagandet? Inte nödvändigtvis, eftersom småbarnspedagogiken för många av de barn som i dagsläget inte deltar redan skulle vara avgiftsfri. I detta sammanhang bör man också lyfta fram de olika formerna av öppen småbarnspedagogik, servicehandledningen och systemet med familjestöd. Det som är avgiftsfritt för kunderna är inte avgiftsfritt för kommunen.

Nativiteten och det faktum att befolkningen koncentreras till tillväxtcentrumen innebär utmaningar för ordnandet av kommunala tjänster. Eftersom omständigheterna är olika tar också ordnandet av service olika former.

- Kommuninvånarna är nöjda med de undervisnings- och bildningstjänster de använder. För att tjänsterna också i framtiden ska kunna ordnas väl i alla kommuner krävs det tillräckliga resurser. Det senaste årtiondet har staten dragit sig tillbaka från finansieringen av utbildnings- och bildningstjänster på ett betydande sätt. Kommunerna har på ett ansvarsfullt sätt kompenserat för detta finansieringsunderskott. Under den kommande regeringsperioden måste dock basfinansieringen stärkas betydligt för att underskottet ska kunna fyllas igen, betonade Terhi Päivärinta.

Närmare upplysningar:
Terhi Päivärinta, direktör, undervisning och kultur, tfn 050 590 4796