Bekämpandet av klimatförändringen förutsätter starkt partnerskap mellan kommunerna och staten

Kommunförbundet har kompletterat sina klimatpolitiska mål för regeringsprogrammet. Kommunerna behöver bättre förutsättningar att bekämpa klimatförändringen och främja den cirkulära ekonomin, anser Kommunförbundet. Kommunerna måste ha möjlighet att delta i beslutsfattandet om målen och resurser måste riktas till att stödja klimatåtgärder och den cirkulära ekonomin i kommunerna.

 – Kommunerna och regionerna har en erkänt viktig roll när det gäller genomförandet av klimatmålen. Mer än hälften av finländarna bor i kommuner som arbetar målmedvetet med klimatfrågor och mer än en fjärdedel i kommuner som siktar på att bli klimatneutrala före år 2030.  Kommunerna behöver utöver kommuninvånarnas och företagens insatser också stora satsningar från statens sida, säger miljöchef Miira Riipinen.

Det behövs nationella lösningar och bestående stödsystem för de investerings- och finansieringsbehov som kommunernas klimatarbete för med sig. Vi bör frångå projektbetonat utvecklingsarbete och istället övergå till fortgående arbete.

Mot klimatmålen genom utveckling av markanvändningen, byggandet och mobiliteten

Framgångsrikt klimatarbete och skärpa mål förutsätter samarbete mellan staten och kommunerna. För att kunna samordna markanvändningen, boendet och trafiken, bör statens och stadsregionernas MBT-avtal utvecklas till ett starkare redskap för samarbete som integrerar klimataspekterna. Staten bör vara beredd att utvidga det avtalsmässiga samarbetet till nya stadsregioner. Nya initiativ i kommunens och statens avtalsmässiga klimatsamarbete är också välkomna.

– Varje kommun arbetar utifrån sina egna förutsättningar och olika kommuner behöver olika slags stöd i klimatarbetet. Kommunens och statens partnerskapsmodell leder i bästa fall till lösningar som passar respektive region. Kommunsektorns energieffektivitetsavtal är ett bra exempel på ett sådant ”green-deal”-avtal mellan staten och kommunerna för att genomföra EU-lagstiftning.

Markanvändningen och byggandet påverkar våra möjligheter att bekämpa och anpassa oss till klimatförändringen. Det är angeläget att kommunerna får behålla de resurser, verktyg och befogenheter de behöver för planeringen av markanvändningen, byggandet och underhållet. Kommunernas planläggningsmonopol är en absolut förutsättning för att de ska kunna möta globala utmaningar och nå klimat- och miljömålen.  Hållbar transport i stadsregionerna förutsätter statliga satsningar på kollektivtrafik, spårvägar och gång- och cykelvägar och i glesbygden på en kombination av olika transportbehov.

Ansvarsfördelning i anpassnings- och beredskapsåtgärderna

Klimatförändringen är för kommunerna en risk vars eventuella verkningar måste beaktas i beslutsfattandet och i planeringen av ekonomin och verksamheten.  Anpassningen till klimatförändringen och beredskapen inför en föränderlig miljö förutsätter att klimatkonsekvenserna beaktas inom alla sektorer.

– Anpassningen till klimatförändringen har inte på ett praktiskt plan någon klar ansvarsfördelning, finansiering eller ägare, vilket hindrar och fördröjer anpassningen och beredskapsåtgärderna. Anpassningsåtgärderna kräver nationell samordning och finansiering. Vi måste frångå nationella och regionala riskbedömningar och istället stödja lokala riskbedömningar, säger Riipinen.

Närmare upplysningar: Miira Riipinen, miljöchef, p. 040 824 4401 Pauliina Jalonen, sakkunnig, p. 050 501 8602

Kommunförbundets miljöpolitiska mål syftar till att stärka kommunernas verksamhetsbetingelser inför klimatförändringen och intensifiera samarbetet mellan staten och kommunerna.