Kommunala beslutsfattare bedömer att atmosfären mellan de förtroendevalda och tjänsteinnehavarna har förbättrats

De kommunala beslutsfattarna bedömer att atmosfären mellan de förtroendevalda och tjänsteinnehavarna har förbättrats under tidsperioden 1995 –2017. Stämningen mellan partierna får dock genomgående ett relativt lågt vitsord.

Atmosfären mellan de förtroendevalda och tjänsteinnehavarna bedöms i allmänhet som mycket positiv, över hälften av de tillfrågade ansåg att atmosfären var god. Atmosfären mellan kommuninvånarna och de förtroendevalda bedöms som mest samarbetsinriktad i kommuner med 10 001– 20 000 och med färre än 5 000 invånare, och mest konfliktfylld i kommuner med 50 001-100 000 invånare. 

Sammanlagt 37 % av de tillfrågade ansåg att atmosfären mellan partierna är god. En granskning enligt politiskt parti visar att förtroendevalda från Sannfinländarna, Vänsterförbundet och de lokala valmansföreningarna i något högre grad tyckte att atmosfären var konfliktfylld än de tillfrågade i genomsnitt. SFP:s och Samlingspartiets förtroendevalda gav atmosfären mellan de olika partierna ett högre vitsord än genomsnittet.

Uppgifterna baserar sig på en rapport av forskaren Siv Sandberg från Åbo Akademi. Rapporten som offentliggörs i dag sammanställer åsikterna bland fullmäktigeledamöter, styrelseledamöter och ledande tjänsteinnehavare i de 40 ARTTU2-kommunerna om beslutsklimatet i den egna kommunen åren 2015 och 2017.  År 2015 var svarsprocenten för beslutsfattarenkäten 43,2 och år 2017 var den 44,6.

Kommunsammanslagningar och kommunens verksamhetskultur påverkar atmosfären

På ett allmänt plan har kommunens egenskaper en relativt liten inverkan på beslutsfattarnas bedömning av atmosfären.  Av faktorerna i verksamhetsmiljön verkar endast en kommunsammanslagning på 2000-talet ha ett samband med en försämrad atmosfär. Det visar att en kommunsammanslagning är en stor förändring som har långvariga effekter på relationerna mellan olika aktörer. I de kommuner som gått igenom en kommunsammanslagning gav beslutsfattarna arbetsklimatet något sämre vitsord än i övriga kommuner, säger forskaren Siv Sandberg.

Goda vitsord för besluts- och arbetsklimatet ges av kommuner i alla storlekar. Högsta betyg ges både i små kommuner i Östra Finland och i tillväxtkommuner i huvudstadsregionen, vilket visar på att det framför allt är kommunens verksamhetskultur som är viktig för ett gott arbetsklimat. Beslutsfattarnas bedömningar när det gäller den rådande atmosfären hade ett tydligt samband med kommunens verksamhetspraxis. Öppna och fungerande beredningsprocesser och en känsla av medinflytande i beslutsprocessen är faktorer som bidrog till en positiv uppfattning om atmosfären.

- Kommunens verksamhet är en helhet, där mellanmänskliga samarbetsrelationer spelar en viktig roll. All verksamhet som ökar de förtroendevaldas känsla av att de själva är delaktiga i beslutsprocesserna bidrar till att främja ett gott beslutsklimat, säger Sandberg.

Hur de förtroendevalda upplever atmosfären korrelerar starkt bland annat med vilken betydelse de anser att kommunens strategi har.

-  Kopplingen mellan det betyg man ger atmosfären och strategin är troligen dubbelriktad och det ena ger det andra: då atmosfären präglas av samarbetsvilja är det lättare att engagera aktörerna i strategiarbetet. Å andra sidan stärker en fungerande strategiprocess öppenhet och en känsla av att ha medinflytande i kommunens processer. Man bör komma ihåg att beslutsfattarnas betygssättning av beslutsklimatet inte är lösryckt, utan återspeglas också i kommuninvånarnas bedömningar, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Närmare upplysningar:

Siv Sandberg, forskare, Åbo Akademi, tfn 0400 726 380

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 337 5634