Regeringsprogrammet innebär nya uppgifter för kommunerna – Kommunförbundet räknade ut de preliminära prislapparna

Det nya regeringsprogrammet innebär både goda och dåliga nyheter för kommunerna. I detta skede ser det ut som att kommunernas utgifter ökar med 650–700 miljoner euro bara på grund av de nya skrivningarna i regeringsprogrammet. Enligt Kommunförbundets preliminära uppgifter är de kostnadsberäkningar som presenterats i regeringsprogrammet cirka 250 miljoner euro för låga.

Det positiva ur den kommunala ekonomins synvinkel är att programmet håller sig till de tidigare rambesluten om att en knapp miljard ska återföras till kommunerna. Statsandelarna ökar bland annat då indexjusteringar och avdrag som beror på konkurrenskraftsavtalet upphör. Det finns dock behov att balansera ännu en miljard i den kommunala ekonomin på grund av åldersrelaterade utgifter och ökade investeringar.

Staten tyngs dessutom av kompensationen av de kostnader kommunernas nya uppgifter medför. Staten har lovat kompensera kommunerna fullt ut för de nya uppgifterna genom en ökning av statsandelen eller genom en gallring av andra uppgifter och skyldigheter.

De kostnader som de nya uppgifterna medför har dock inte ännu utretts. Enligt Kommunförbundets preliminära beräkningar skulle de nya uppgifterna inom social- och hälsovårdstjänsterna, t.ex. dimensioneringen av vårdpersonalen inom äldrevården, den strängare vårdgarantin och tusen nya läkare, kosta kommunerna cirka 450 miljoner euro. Detta är drygt 180 miljoner euro mer än bedömningen i regeringsprogrammet.

Uppgifterna inom kunskap och bildning, bland annat höjningen av läropliktsåldern, höjningen av priset per enhet i gymnasieutbildningen och subjektiv rätt till småbarnspedagogik, skulle enligt regeringsprogrammet kosta ca 201,5 miljoner euro. De slutliga kostnaderna beror på genomförandet.

 Sysselsättningstjänsterna till kommunerna

Ur kommunernas synvinkel är utvecklingen positiv särskilt för sysselsättningstjänsterna och trafikinfrastrukturen. Regeringsprogrammet lovar att kommunerna ska få en starkare roll i tillhandahållandet av sysselsättningstjänster. Kommunerna kan ordna och producera dessa tjänster i egen regi eller i samarbete med andra kommuner.

Bastrafikledshållningen kommer i överensstämmelse med kommunernas och Kommunförbundets önskan att få en 300 miljoner euros nivåförhöjning. Dessutom fortsätter avtalen om markanvändning, boende och trafik (MBT). De kommer att utvidgas till nya regioner och bli mer långsiktiga.

Social- och hälsovårdstjänsterna ska enligt regeringsprogrammet överföras till självstyrande förvaltningsområden som är större än kommuner. Kommunförbundet önskar att kommunerna hörs tillräckligt allt eftersom omstruktureringen framskrider och att beredningen av social- och hälsovårdsreformens finansiering inleds omgående.

Närmare upplysningar

Minna Karhunen, p. 050 380 5907

Minna Punakallio, p. 040 751 5175