Befolkningen i regionstäderna koncentreras – centrumen är attraktiva

Flyttningsrörelsen inom regionstäderna har gjort att de centrala tätorterna har vuxit på 2010-talet. Befolkningsutvecklingen, som är starkare i centrum än i övriga områden, leder till en urbanisering och förtätning av regionstäderna, även om hela stadens befolkningsutveckling inte nödvändigtvis är positiv. Uppgifterna framgår av en utredning som regionstäderna beställt av konsultbyrån för regionutveckling MDI.

– Granskningen av regionstädernas interna utveckling visar att urbaniseringen i Finland har många ansikten. Den ”miniurbanisering” som sker i och med att centrala tätorter växer ökar vår förståelse för urbaniseringens mångfald. Samtidigt preciserar den också lägesbilden som både beslutsfattare och de som funderar på att flytta agerar utgående ifrån, berättar Laura Hassi, sakkunnig i bostadspolitik.

Regionstäder är städer som utgör verksamhetsnav för ekonomin och servicen i den egna regionen, men som inte är landskapscentrum. Det finns totalt 56 sådana regionstäder i Finland och de har cirka 915 000 invånare.

Invånare med främmande språk som modersmål blir fler i regionstäderna

Befolkningsutvecklingen i centrala tätorter baserar sig på flyttningsöverskottet från kommunens olika delar, i synnerhet från landsbygdsområden, samt på invandring. På riksnivå har städernas befolkningstillväxt redan i flera års tid varit invandringens förtjänst, och samma fenomen syns också i regionstäderna.

– Trots den kraftiga internationaliseringen går en betydande del av den invandring som sker till regionstäderna vidare då invandrarna flyttar till större stadsregioner, berättar Hassi.

Den största bidragande faktorn till minskningen av befolkningen i regionstäder är flyttningsrörelsen mellan kommuner. Flyttningsförlusten i synnerhet i centrala tätorter torde förklaras av att unga flyttar till större tillväxtcentrum för att studera.

Urbaniseringen medför många slags boendebehov

Befolkningsprognoserna och urbaniseringsutvecklingen på riksnivå visar att befolkningen minskar också i en stor del av regionstäderna. Det är dock intressant att ta itu med frågor om hur dessa fenomen ser ut inom städerna.  Genom utredningen vill regionstäderna väcka diskussion om vad en miniurbanisering innebär till exempel för markanvändning och trafik samt bostadsbyggande.

– Vi vill föra in de behov och möjligheter till bostadsproduktion som den allt tätare samhällsstrukturen i regionstäderna medför i den bostadspolitiska debatten. Utredningen bekräftar att regionstäderna är ett verkligt alternativ till andra former av stadsboende, berättar Johanna Luukkonen, ordförande för nätverket för regionstäder och Raumos blivande stadsdirektör.

Närmare upplysningar:

Johanna Luukkonen, ordförande för nätverket för regionstäder, Raumos blivande stadsdirektör, tfn 040 673 2001

Laura Hassi, sakkunnig i bostadspolitik, Kommunförbundet, tfn 050 562 7665, laura.hassi(a)kuntaliitto.fi

Janne Antikainen, direktör, MDI, tfn  040 764 1829, janne.antikainen(a)mdi.fi