Coronaepidemin ger merkostnader på hundratals miljoner euro år 2020 och 2021

Coronaepidemin kommer att öka sjukvårdsdistriktens verksamhetskostnader med nästan 600 miljoner euro under 2020 och 2021. Det framgår av Kommunförbundets enkät om coronaepidemins ekonomiska konsekvenser för sjukvårdsdistrikten. Enkäten besvarades av alla 20 sjukvårdsdistrikt på fastlandet. Bedömningarna av de ekonomiska konsekvenserna baserar sig på Institutet för hälsa och välfärd THL:s scenario, där 40 procent av befolkningen insjuknar.

I år ger coronaepidemin enligt sjukvårdsdistriktens uppskattning merkostnader på upp till 100 miljoner euro. För hela den specialiserade sjukvården motsvarar det en kostnadsökning på drygt en procent. Enligt sjukvårdsdistriktens bedömning kan verksamhetskostnaderna också öka betydligt mer, om viruset får ännu större spridning än enligt THL: s nuvarande scenario.

Även om en senareläggning av icke brådskande verksamhet avsevärt minskar utgiftstrycket år 2020, ökar kostnaderna bland annat på grund av ökade jourkostnader, sjukdomsfall bland personalen och större behov av vikarier. Dessutom behövs det nya coronaavdelningar, mer skyddsutrustning och annat material samt övertidsarbete som ska ersättas. Allt detta ökar kostnaderna.

Siffrorna i enkäten innehåller endast rörliga kostnader som ökar direkt. Uppskattningarna avviker därför från de helhetsuppskattningar som tidigare förekommit i offentligheten, eftersom de också innehållit fasta kostnader.

Betydande extra kostnader nästa år

Sjukvårdsdistrikten uppskattar att merkostnaderna kommer att öka ytterligare under nästa år. Enligt sjukvårdsdistriktens bedömning kommer coronaepidemin att orsaka tilläggskostnader på cirka 460 miljoner euro år 2021, vilket motsvarar en kostnadsökning på cirka 5 procent för den specialiserade sjukvården. Den väntade andra epidemivågen kan öka kostnaderna ytterligare nästa år.

De plötsliga kostnader som coronaepidemin innebär jämnar sjukvårdsdistrikten ut genom att skjuta upp icke-brådskande vård i år och korta av vårdköerna under senare år. De beräknade extra kostnaderna under 2021 beror i synnerhet på att de vårdköer som uppstått under 2020 börjar kortas av då epidemiläget lättat. En del av den icke-brådskande verksamheten kommer att behöva skjutas upp till 2022.

- Kostnaderna är mycket svåra att uppskatta, eftersom situationen hela tiden lever. En del av det stöd som riktas till kommunerna skulle kunna riktas direkt till sjukvårdsdistrikten, säger Kommunförbundets vd Minna Karhunen.

Då icke-brådskande operationer skjuts upp minskar kommunernas prestationsbaserade betalningsandelar till sjukvårdsdistrikten betydligt. Verkningarna kommer alltså att synas redan i år. Om underskottet till följd av tilläggskostnader och minskade intäkter inte kan täckas på något annat sätt, måste samkommunernas och sjukvårdsdistriktens medlemskommuner stå för underskottet i enlighet med grundavtalet.

Närmare upplysningar:

Minna Karhunen, verkställande direktör, tfn 050 380 5907

Mikko Mehtonen, utvecklingschef vid kommunalekonomiska enheten, tfn 050 592 8986

Tarja Myllärinen, direktör för social- och hälsovårdsenheten, tfn 050 596 9866

Anu Nemlander, sakkunnig i finansiella, ekonomiska och statistiska frågor inom hälso- och sjukvården, tfn 050 563 6180

Päivi Koivuranta, förvaltningsöverläkare, tfn 050 538 46 47