Coronakrisen försvagar kommunekonomin med 1,7 miljarder euro år 2021: Budgetförhandlingarna bör lösa kommunernas problematiska situation

Coronakrisen kommer att försämra den kommunala ekonomin nästa år med cirka 1,7 miljarder euro. Det här framgår av de uppgifter som Kommunförbundet fått in av de största städernas och kommunernas ekonomidirektörer. Utöver konsekvenserna av coronakrisen står kommunerna nästa år inför ökade kostnader, minskade statsandelar och långsamt ökande skatteutfall. 

-  Finansministeriets budgetförslag innehöll inte någon lättnad för kommunerna.  Kommunförbundet kräver att det vid höstens budgetförhandlingar fattas beslut som stimulerar kommunernas ekonomi, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.

Stödpaketet för kommunerna år 2020 täckte bara en del av coronakrisens konsekvenser för kommunerna. Stöd behövs också nästa år. 

- Höjningen av kommunernas samfundsskatteandelar bör kvarstå också år 2021. Också det kalkylerade avdraget som belastat statsandelarna i flera år till följd av konkurrenskraftavtalet bör slopas, kräver Reina.  

- Det vore också skäligt att avstå från att återkräva de statsandelstillägg för innevarande år som hänför sig till företagens betalningslättnader, förutsatt att beloppen först justerats på basis av utfallet.

Kommunerna bär huvudansvaret för tryggandet av servicen under coronakrisen. 

- Det här lyckas inte om staten försvårar kommunernas arbete, till exempel genom att öka kommunernas uppgifter och skyldigheter mitt under epidemin, säger chefsekonom Minna Punakallio.

Enligt Finansministeriets budgetförslag framskrider åtminstone beredningen av den förlängda läroplikten och dimensioneringen av vårdpersonalen. 

- Om nya uppgifter införs trots coronakrisen, bör kostnaderna för uppgifterna kalkyleras noggrant och ersättas kommunerna fullt ut. 

Kommunernas ekonomi exceptionellt kärv

Kommunförbundet har regelbundet sedan mars 2020 begärt uppskattningar av ekonomidirektörerna i de största städerna och kommunerna om coronakrisens konsekvenser. Enligt uppgifterna för augusti försvagas kommunernas ekonomi med sammanlagt 1,7 miljarder euro 2021 till följd av krisen. Uppskattningen har inte förändrats nämnvärt jämfört med situationen i juni.

Merparten, eller något under 1,4 miljarder euro, förklaras av minskade inkomster, såsom skatte-, avgifts- och försäljningsinkomster. Utgifterna uppskattas öka med 250 miljoner euro. 

Kommunerna har inlett sin budgetberedning för år 2021. I många kommuner uppvisar bokslutsprognoserna stora underskott för år 2021. Också Finansministeriets ekonomiska prognos visade på ett exceptionellt stort underskott för kommunsektorn på fyra miljarder euro. 

Närmare upplysningar:

Timo Reina, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet, tfn 040 555 8458

Minna Punakallio, chefsekonom, tfn 040 751 5175

Mer information om kommunekonomienkäten ger Sanna Lehtonen, utvecklingschef, tfn 050 575 9090