Fler än tre av fyra tänker rösta i vårens kommunalval

Fler än tre av fyra av dem som besvarade Kommunförbundets enkät tänker rösta i kommunalvalet våren 2021. Nästan var femte tog ännu inte ställning till frågan och fem procent meddelade att de inte tänker rösta.

Intresset för kommunalpolitiken i den egna kommunen delar kommuninvånarnas åsikter. Av de som besvarade enkäten var en tredjedel intresserade av kommunalpolitiken, en tredjedel förhöll sig neutralt till den och en tredjedel var inte intresserade.

– Det är inte fråga om något nytt fenomen, utan motsvarande resultat har också fåtts från tidigare undersökningar. Även om kommunalpolitiken inte upplevs som intressant följer kommuninvånarna ändå kommunens ärenden via olika kommunikationskanaler, i synnerhet lokala medier, berättar forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

– I höst måste vi på en allt konkretare nivå kunna tala om de frågor som man fattar beslut om i kommunerna. Om vad det egentligen betyder att ha ett kommunalt förtroendeuppdrag och hur man uttryckligen i kommunalpolitiken kan lyfta fram sin egen passion inom t.ex. miljö- och klimatfrågor eller frågor som gäller boende, hobbyer, trafik eller likabehandling, säger verkställande direktör Minna Karhunen.

Förtroendeuppdrag intresserar mer än kandidatur

Största delen av enkätdeltagarna var inte villiga att ställa upp som kandidater i valet. Minst intresserade var 18–29-åringarna. Mest så kallad dold potential kan observeras i gruppen 50–59-åringar.

– Särskilt det låga antalet unga kandidater väcker oro från år till år. Det är dock positivt att så många som 30 procent av dem som inte fyllt 30 enligt enkäten åtminstone är beredda att överväga ett kommunalt förtroendeuppdrag, om ett sådant erbjuds, säger Pekola-Sjöblom.

Var femte enkätdeltagare skulle vara beredd eller åtminstone villig att överväga ett kommunalt förtroendeuppdrag. I åldersgrupperna 30–39 och 40–49 år kan till och med var tredje enkätdeltagare överväga ett förtroendeuppdrag.

– Viljan att ta sig an ett kommunalt förtroendeuppdrag är klart större än att ställa upp som kandidat i kommunalvalet. Detta innebär både en utmaning och en möjlighet för lokala politiska aktörer när det gäller att nå denna klara dolda potential bland kommuninvånarna, påpekar Pekola-Sjöblom.

Att rösta upplevs som det viktigaste sättet att påverka

Kommuninvånarna anser att det viktigaste sättet att påverka frågor i den egna kommunen är att rösta. Upplevelsen av att röstningen är betydelsefull har ökat en aning under hela 2000-talet. År 2000 upplevde 60 procent av enkätdeltagarna att röstningen var det viktigaste sättet att delta. I år är resultatet 72 procent.

– Liksom vid tidigare kommunalval driver Kommunförbundet också denna gång kampanjer för att höja valdeltagandet, få täckande och mångsidiga kandidatlistor samt främja valdebatter som är relevanta för kommunernas verksamhet.

Enkäten genomfördes som en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025. Över 10 000 kommuninvånare från 43 kommuner deltog i enkäten.

Närmare upplysningar:

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 09 771 2504, marianne.pekola-sjoblom(a)kommunforbundet.fi

Minna Karhunen, verkställande direktör, tfn 09 771 2000, minna.karhunen(a)kommunforbundet.fi