Kommunernas nödrop hörsammades vid ramförhandlingarna – nya uppgifter måste undvikas

Kommunförbundet välkomnar att staten vid ramförhandlingarna hörsammade kommunernas och städernas nödrop och delar den börda som coronakrisen innebär. Det stödpaket för kommunerna som man kom överens om vid ramförhandlingarna lindrar den akuta krisen inom den kommunala ekonomin. Det är viktigt att man snabbt kan konkretisera de riktlinjer som nu dragits upp, så att verkningarna kan bedömas också på kommunnivå. Epidemin drabbar kommunerna olika, och därför måste man noga planera hur stödpaketet fördelas.

– Även om kommunerna smidigt sköter de uppgifter som undantagstillståndet och coronapandemin innebär och också lyckas upprätthålla sin finansiering under krisen, är situationen dramatisk med tanke på den kommunala servicen under de kommande åren. Eftersom ingen ännu vet vilken slutnota vi kommer att landa på, måste situationen bedömas kontinuerligt och man måste vara beredd att vidta ytterligare åtgärder, kommenterar Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Regeringen lovade att tilläggsbudgeten i maj ska innehålla ett tilläggsstöd på minst cirka en miljard euro till kommunerna och sjukvårdsdistrikten. Storleksklassen motsvarar Kommunförbundets uppskattning av det finansieringsbehov som krisen medför i det första skedet.

Förhandlingar om regeringsprogrammets mål och om till exempel nya och utvidgade uppgifter för kommunerna förs vid höstens budgetmangling. Beredningen av dem fortsätter.

– Det är helt klart att regeringsprogrammet till många delar kommer att skrivas om i ett senare skede, och till exempel målet för det strukturella saldot för lokalförvaltningen måste bedömas på nytt på grund av coronakrisen. I det här läget måste man förhålla sig väldigt återhållsamt till nya och utvidgade uppgifter för kommunerna.

Kommunförbundet påminner om att den kommunala ekonomin stod inför stora anpassningsåtgärder redan före coronakrisen på grund av den svaga skatteinkomstutvecklingen och befolkningens stigande ålder. Kommunernas skatteunderlag drabbas nu i en aldrig tidigare skådad takt av ekonomiska begränsningsåtgärder, ökad arbetslöshet och problem i företagsvärlden.

– Kommunernas serviceverksamhet kan inte på lång sikt bygga på skuldsättning. De stora hållbarhetsutmaningarna inom den kommunala ekonomin har inte försvunnit någonstans, men de har vuxit på grund av coronakrisen. Detta förutsätter åtgärder som påverkar både kommunernas utgiftsutveckling och inkomstbas och stärker den kommunala ekonomin även i fortsättningen, säger vice verkställande direktör Timo Reina.

Närmare upplysningar:

Minna Karhunen, verkställande direktör, Kommunförbundet, tfn 09 771 2000

Timo Reina, vice verkställande direktör, Kommunförbundet, tfn 09 771 2700

Ida Sulin, direktör för svenska och internationella ärenden, Kommunförbundet, tfn 09 771 2467