Kommunförbundet offentliggjorde sin uppskattning av kostnaderna för en utvidgning av läroplikten

Kommunförbundets styrelses arbetsutskott behandlade Kommunförbundets preliminära ställningstaganden till utkastet till regeringsproposition om läropliktslag som är på remiss. Samtidigt publicerade Kommunförbundet sin uppskattning av reformens kostnadseffekter. Finlands Kommunförbunds styrelse ger sitt slutliga utlåtande vid sitt sammanträde 28.5.2020.

Målet med reformen är att höja utbildnings- och kompetensnivån samt att säkerställa att var och en har möjlighet att avlägga examen på andra stadiet.

Det centrala utbildningspolitiska målet i Kommunförbundets ställningstaganden är att alla ungdomar efter den grundläggande utbildningen ska genomgå utbildning eller avlägga en examen åtminstone på andra stadiet. Enligt Kommunförbundets uppfattning ska alla unga som avslutar den grundläggande utbildningen ha reella färdigheter för studier på andra stadiet inom yrkesutbildning eller gymnasieutbildning. För att målet ska nås krävs det att den grundläggande utbildningen och dess strukturer utvecklas samt att man i högre grad än för närvarande ordnar utbildningen flexiblare för att stärka utbildningens kontinuitet.

”Det är viktigt att varje ung person genomgår utbildning på andra stadiet”, säger Kommunförbundets styrelseordförande Joona Räsänen.

Den proposition som är på remiss innehåller utöver en höjning av läropliktsåldern även strukturella reformer. Reformerna består bland annat av att den som avslutar den grundläggande utbildningen blir skyldig att söka sig till utbildning samt att boendekommunens och utbildningsanordnaren får ett styrnings- och tillsynsansvar, som i förslaget baseras på principen med vägledning. Dessutom föreslås det att studiehandledningen enligt lagen om grundläggande utbildning effektiviseras. Kommunförbundet anser att de föreslagna strukturella reformerna är utbildningspolitiskt ändamålsenliga.

Vad innebär en utvidgning av läroplikten för kommunerna och utbildningsanordnarna?

Kommunerna blir inte skyldiga att ordna utbildning på andra stadiet eller skolskjutsar i och med att läroplikten utvidgas. Största delen av det ökade ansvaret följer av avgiftsfriheten och kommunernas och utbildningsanordnarnas nya styrningsskyldigheter.

Den fria ansökningsrätten kvarstår inom utbildningen på andra stadiet.

Läropliktslagen avses träda i kraft 1.8.2021.

”Tidtabellen för ikraftträdandet är enligt Kommunförbundets uppfattning för snäv. Lagen kunde träda i kraft tidigast 1.8.2022”, säger Joona Räsänen. Han uppmanar också kommunerna och utbildningsanordnarna att lämna in utlåtanden om utkastet till regeringsproposition till Undervisnings- och kulturministeriet, även om begäran om utlåtande hade skickats endast till vissa kommuner och utbildningsanordnare.

Kommunförbundet uppskattar att den föreslagna finansieringen för att utvidga läroplikten är otillräcklig i förhållande till de kostnader som reformen medför.

”Kostnaderna för genomförandet av reformen har underskattats. Kommunförbundets kalkyler över kostnaderna för utvidgningen av läroplikten skiljer sig från Undervisnings- och kulturministeriets uppskattning med ca 20 miljoner euro, vilket till stor del förklaras av skillnaderna i kostnaderna för läromedel”, säger direktör Terhi Päivärinta, och fortsätter: ”Om det inte har reserverats tillräcklig finansiering för att genomföra reformen, ska den inte genomföras.”

Vid beredningen av läropliktslagen bör man också beakta att konsekvenserna av coronakrisen sträcker sig flera år framåt i tiden. Kommunerna förhåller sig för närvarande mycket reserverat till att höja läropliktsåldern, vilket framgår av en färsk Kommunpuls-enkät.

Närmare upplysningar:

Ordförande för Kommunförbundets styrelse Joona Räsänen, tfn 050 547 5590

Direktör, undervisning och kultur Terhi Päivärinta, tfn 050 590 4796