Kostnaderna för hälso- och sjukvården har ökat i de stora städerna – i de medelstora kommunerna började kostnaderna minska något

Kommunförbundet har utrett kostnaderna för hälso- och sjukvården i stora städer och kostnaderna för social- och hälsovården i medelstora kommuner år 2019. Enligt utredningen har kostnaderna för hälso- och sjukvården ökat i de stora städerna, medan kostnaderna inom social- och hälsovårdssektorn har minskat något i de medelstora kommunerna år 2019.

Befolkningens stigande medelålder och det ökade behov av service och vård som den ger upphov till har ökat kostnaderna för kommunernas social- och hälsovårdssektor. Samtidigt påverkar också de ökade kostnaderna för den specialiserade sjukvården ekonomin på ett betydande sätt i synnerhet i de stora städerna. 

Kostnaderna på väg uppåt i de stora städerna

Alla icke-åldersstandardiserade totalkostnader för hälso- och sjukvården i stora städer uppgick 2019 till sammanlagt 5,5 miljarder euro, medan kostnaderna 2018 uppgick till sammanlagt cirka 4,9 miljarder euro. Enligt utredningens kategorisering uppgick kostnaderna för primärvården till cirka 2,6 miljarder euro och kostnaderna för den specialiserade sjukvården till cirka 2,9 miljarder euro. I kostnaderna för den specialiserade sjukvården ingår också kostnaderna för samjour, där besöken har ökat.

Kostnaderna ökade betydligt i nästan alla stora städer. Kostnaderna ökade med 3,7 procent i Uleåborg och 2,7 procent i Vanda. Kostnadsökningen var dock störst i Åbo, där ökningen uppgick till 5,8 procent.

Av de stora städerna minskade kostnaderna endast i Jyväskylä, där minskningen var 1,9 procent.

De medelstora kommunerna har satsat på egen serviceproduktion

De medelstora kommunernas icke-åldersstandardiserade totalkostnader inom social- och hälsovårdssektorn uppgick till sammanlagt cirka 2 078 miljoner euro år 2019.  Bland de medelstora kommunerna var ökningen av kostnaderna för hälso- och sjukvård störst i Kyrkslätt (+ 4,2 %), Salo (+ 3,7 %) och Kervo (+ 2,5 %).

– Den allmänna utjämningen och minskningen av kostnaderna för hälso- och sjukvården i medelstora kommuner förklaras av satsningarna på den egna serviceproduktionen, prioriteringen av tjänster inom den öppna hälso- och sjukvården samt smidigare vårdkedjor. Samtidigt visar också ökningen av kostnaderna för stödet för närståendevård att tyngdpunkten har förskjutits från dyra och tunga tjänster till tjänster som ges i hemmet och mellanformer av olika tjänster, säger MariaPernu, sakkunnig vid Kommunförbundet.

I Lovisa och Grankulla minskade kostnaderna klart – med cirka 1,5–2 procent. Kostnaderna var högst i Kajanaland trots att de minskade med 0,8 procent. När det gäller Kajanaland bör man i kostnaderna beakta befolkningens åldersstruktur och sjukfrekvens: i allmänhet har servicebehovet inom äldreomsorgen ökat och antalet klienter ökat.

Pirjo Laitinen-Parkkonen, direktör för Mellersta Nylands samkommun för social- och hälsovården, som deltog i kostnadsjämförelserna för första gången, säger att år 2019 var samkommunens första verksamhetsår, och att man under året till stor del fokuserade på att bygga upp en gemensam organisation och gemensamma verksamhetsmodeller. Bärkraften för social- och hälsovårdsutgifterna i kommunerna i Mellersta Nyland har försämrats kraftigt och i samkommunen försöker man lösa utmaningarna bl.a. genom ett produktivitetsprogram på 40 miljoner euro samt en omläggning av servicestrukturen.

Information om kostnadsjämförelserna

Materialet i Finlands Kommunförbunds kostnadsjämförelser består av två separata delar, där man jämför de stora städernas hälso- och sjukvård och äldreomsorg respektive de medelstora kommunernas social- och hälsovård år 2019.

I kostnadsjämförelsen mellan de stora städerna deltog Björneborg, Esbo, Helsingfors, Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Tammerfors, Uleåborg, Vanda och Åbo. I jämförelseuppgifterna ingår utöver hälso- och sjukvården också uppgifter från socialvårdssektorn, dvs. från hemservicen och heldygnsvården för äldre.

I jämförelsen av social- och hälsovårdskostnaderna i de medelstora kommunerna deltog Borgå, Grankulla, Kervo, Kyrkslätt, Lojo, Lovisa, Rovaniemi, Salo, samkommunen för social- och hälsovård i Kajanaland, samkommunen för social- och hälsovård i Mellersta Nyland och Sibbo.

Närmare upplysningar:

Tarja Myllärinen, direktör för social- och hälsovård, tfn 050 596 9866

Anu Nemlander, sakkunnig, tfn 050 563 6180

Maria Pernu, sakkunnig, tfn 050 475 8096

Närmare upplysningar i de stora städerna:

Jolkkonen Juha, sektorchef, Helsingfors, tfn 09 3105 2482

Kallimo Kati, sektorchef, Jyväskylä, tfn 050 442 2302

Koivisto Anna-Liisa, direktör för hälso- och sjukhustjänster, Björneborg, tfn 044 701 0243

Komulainen Mikko, välfärdsdirektör, Lahtis, tfn 044 716 1735

Kuosmanen Taru, direktör för välfärdstjänsterna, Tammerfors, tfn 040 704 7337

Liuksa Riitta, sektorchef, Åbo, tfn 050 559 0571

Saarinen Jari, biträdande stadsdirektör, Kuopio, tfn 044 718 6301

Svahn Sanna, hälsovårdsdirektör, Esbo, tfn 050 544 6535

Vuorela Piia, direktör för hälsovårdsservicen, Vanda, tfn 09 8392 2564

Ylitalo-Katajisto Kirsti, välfärdsdirektör, Uleåborg, tfn 044 703 4007

Närmare upplysningar i de medelstora kommunerna:

Ahopelto Maire, samkommunsdirektör, samkommunen för social- och hälsovård i Kajanaland, tfn 08 6155 4200

Lassila Antti, sektorchef, Rovaniemi, tfn 0405862075

Kokko Leena, social- och hälsovårdsdirektör, Sibbo, tfn 09 2353 6500

Koskela Jaana, tf. vård- och omsorgsdirektör, Kyrkslätt, tfn 040 504 5224

Niemelä Jari, biträdande stadsdirektör, Salo, tfn 02 778 2059

Parkkonen-Laitinen Pirjo, samkommunsdirektör, Samkommunen för social- och hälsovård i Mellersta Nyland, tfn 040 182 5797

Schröder Carita, grundtrygghetsdirektör, Lovisa, tfn 040 570 2807

Silvennoinen Ann-Sofie, tf. social- och hälsovårdsdirektör, Borgå, tfn 040 676 1374

Suominen Tuula, serviceområdesdirektör, Lojo, tfn 044 374 1291

Tikkanen Ulla, social- och hälsovårdsdirektör, Grankulla, tfn 09 505 6246

Wiili-Peltola Erja, sektorchef, social- och hälsovård, Kervo, tfn 040 318 2170