Pandemin förändrar arbetet, ekonomin och makten: Städerna och kommunerna pejlar framtiden efter coronakrisen i ny rapport

Vad händer med arbetet, ekonomin, makten och städerna till följd av coronapandemin? Hur inverkar pandemin på våra sociala relationer eller den teknologiska omställningen? Kommunförbundet bad städer och kommuner svara på dessa frågor mitt under den pågående coronapandemin. Det resulterade i en rapport där pandemins konsekvenser bedöms med siktet på den närmaste framtiden fram till slutet av årtiondet.

I rapporten skapas en helhetssyn på coronapandemins konsekvenser och nya åtgärder föreslås för att lösa de problem pandemin ger upphov till.

- Coronapandemin har abrupt rubbat våra grundpelare i vardagen. Coronakrisen har i ett slag förändrat sätten att arbeta, försvagat ekonomin, distanserat oss socialt från varandra, gjort det digitala språnget till en digital sprint, förändrat maktstrukturerna och ifrågasatt meningen med att bo i städer. Överraskningarnas år 2020 har klart visat att världen är allt mer oförutsägbar. Det visar att prognostisering är allt viktigare, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

-  Trots att den gemensamma kampen mot coronan ibland har varit uttröttande, har den också lett till ett positivt utvecklingstryck och påskyndat beslutsfattandet. Reformer som normalt skulle ha krävt månader eller år av arbete har nu kunnat införas på några dagar, och många nya innovationer kommer att bli bestående, säger Karhunen.

- Coronakrisen har visat att om viljan finns kan vi lösa problemen tillsammans, ta till snabbinsatser och påverka utvecklingens riktning. Det finns mycket vi kan ta till oss med tanke på framtiden. Gamla metoder fungerar inte längre, och det finns ingen återvändo till världen före coronakrisen. Omvälvarna vänder upp och ner på sätten att tänka och agera, åstadkommer förändring, skapar nya öppningar och ställer siktet på nya riktningar. Där har kommunerna en viktig roll.

 Coronan förenar och skiljer åt

En del av förändringarna som coronakrisen för med sig är gemensamma, en del av konsekvenserna prövar olika kommuner och städer på olika, rentav motsatta sätt. I rapporten behandlas vad olika förändringar innebär för stora städer och å andra sidan för olika mindre kommuner.

- Förändringarna granskades i fråga om den närmaste framtiden och på lång sikt, fem och tio år framåt i tiden. Då är det lättare att urskilja vilka av de förändringar som coronan medfört som eventuellt kommer att bli bestående och vilka konsekvenser den har för andra pågående megatrender, såsom klimatförändringen, digitaliseringen och t.ex. förändrade värderingar, säger Tuula Jäppinen, som är innovationssakkunnig vid Kommunförbundet och som ansvarat för genomförandet av arbetet.

-Rapporten erbjuder en plattform för kommunerna att göra prognoser för framtiden i samband med revideringen av sin kommunstrategi.  För Kommunförbundets del utgör arbetet ett stöd för diskussionen om framtidens kommun och dess uppgifter, säger Kommunförbundets strategi- och utvecklingsdirektör Markus Pauni.

I prognostiseringsarbetet som pågick från maj till september medverkade sammanlagt 70 personer.  Hälften av deltagarna kom från landets sex största städer och olika typer av kommuner. I arbetet deltog kommun- och ekonomidirektörer och ledande tjänsteinnehavare från strategi- och koncernförvaltningen.

Bilaga: Rapporten Korona ja tulevaisuuden kunnat – käännekohtia ja käänteentekijöitä

Närmare upplysningar:

Tuula Jäppinen, innovationssakkunnig, tfn 050 520 0385

Markus Pauni, strategi- och utvecklingsdirektör, tfn   050 439 5612