Uppdaterad bedömning av coronakrisens ekonomiska följder: kommunekonomin försämras med över 1,8 miljarder euro

Coronavirusepidemin försvagar den kommunala ekonomin med över 1,8 miljarder euro år 2020.  Den klart största orsaken är minskade inkomster, och det är framför allt skatteinkomsterna som kommer att rasa.

Merparten av försämringen, dvs. en miljard euro, beror på minskade kommunalskatteinkomster, men också samfundsskatteinkomsterna uppskattas minska med 600 miljoner euro år 2020.

De krympande avgifts- och försäljningsintäkterna beräknas försvaga den kommunala ekonomin med cirka 400 miljoner euro år 2020.  Utgifterna för städernas och kommunernas primärvård och socialtjänster uppskattas öka med cirka 300 miljoner euro.  Dessutom ökar utgifterna inom den specialiserade sjukvården.

Kommunförbundet gjorde sin första bedömning av coronakrisens konsekvenser för kommunekonomin den 22 mars.  Bedömningen utgick från den lägesbild som gavs av ekonomidirektörerna i de 24 största städerna. Nu har uppskattningarna från de 24 största städerna uppdaterats och i dem ingår nu också svar från städer och kommuner med över 15 000 invånare så att bedömningen omfattar sammanlagt 69 kommuner. I dessa kommuner bor 4,24 miljoner invånare, dvs. 77 procent av finländarna.

Siffrorna gäller på nationell nivå i fråga om skatteinkomster, social- och hälsovårdsutgifter och avgifts- och försäljningsintäkter.

Bedömningarna förändras i takt med att krisen framskrider, och därför uppdaterar Kommunförbundet dem regelbundet.  Ännu i mars uppskattades minskningen av skatteinkomster bli måttligare .

Stödpaketet till kommunerna får inte naggas i kanterna

- Coronakrisen lämnar djupa spår i kommunekonomin, och det kommer att ta länge att reparera skadorna. Det krävs många åtgärder av såväl kommunerna, staten som medborgarna.  I krisens akuta skede bör staten se till att det stödpaket på minst en miljard euro som utlovats kommunerna i maj inte naggas i kanterna. I bästa fall täcker det utlovade beloppet cirka hälften av coronakrisens konsekvenser, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Dessutom bör man beakta att de ekonomiska följderna av krisen sträcker sig flera år framåt i tiden.  Det är också möjligt att krisen blir ännu djupare än vad som förutspåtts.

Städerna och kommunerna har uppskattat att skatteinkomsterna kommer att minska med 1 600 miljoner euro år 2020. Cirka en tredjedel av detta, uppskattningsvis 547 miljoner euro, beror på minskade kommunalskatteinkomster till följd av arrangemangen med uppskov av skattebetalning för företagen.

Vid ramförhandlingarna den 8 april lovade staten kompensera kommunerna med 547 miljoner euro för de uteblivna skatteinkomsterna år 2020 på grund av uppskoven med skattebetalningen.  Detta återkrävs dock av kommunerna år 2021, vilket innebär att det inte på längre sikt har någon effekt för att stärka den kommunala ekonomin eller permanent kompensera för förlusterna till följd av coronakrisen.

Närmare upplysningar:

Minna Karhunen, Kommunförbundets verkställande direktör, tfn 09 771 2000

Timo Reina, Kommunförbundets vice verkställande direktör, tfn 09 771 2700