Beslutsfattarenkäten: förtroendeuppdrag i stora städer kräver allt mer tid

År 2020 använde fullmäktigeledamöter i genomsnitt 6,8 veckotimmar och styrelseledamöter i genomsnitt 9,4 veckotimmar för att sköta sina förtroendeuppdrag. Fullmäktige- och styrelseledamöternas tidsanvändning har minskat något sedan år 2015.

Fullmäktigearbetet kräver uppskattningsvis ungefär samma antal veckotimmar i kommuner med 5 000–100 000 invånare. I de minsta kommunerna, med färre än 5 000 invånare, använder en fullmäktigeledamot klart mindre tid än genomsnittet för skötseln av sina förtroendeuppdrag, cirka 3,5 veckotimmar,

- I kommuner med över 100 000 invånare ökar fullmäktigeledamöternas tidsanvändning (12,3 vt) och till exempel styrelsearbetet kräver klart mer tid i kommuner med över 50 000 invånare. Skillnaden i den arbetsmängd per vecka som styrelseledamöterna rapporterar är upp till 10 timmar i en jämförelse mellan kommuner med färre än 5 000 invånare och kommuner med över 50 000 invånare, säger Åbo Akademis forskare Siv Sandberg.

I styrelseledamöternas fall har skillnaderna mellan stora och små kommuner ökat under de senaste 25 åren. I synnerhet i fråga om tidsanvändningen bland fullmäktige- och styrelseordförandena i städer med över 100 000 invånare har det skett en klar förändring mellan 2015 och 2020: timantalet per vecka som använts för förtroendeuppdrag har ökat med cirka sju timmar sedan 2015 och är nu cirka 22 veckotimmar.

- Det här beror delvis på ett strukturellt fenomen, då antalet ordförande som sköter uppdraget på hel- och deltid har ökat efter kommunalvalet 2017, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Nästan hälften av de kommunala beslutsfattarna bedömer att trakasserier mot förtroendevalda påverkar viljan att ställa upp i kommunalvalet

De orsaker som dämpar viljan att ställa upp i kommunalvalet våren 2021 hänför sig enligt beslutsfattarnas bedömningar främst till människors privatliv, kommunens ekonomiska situation samt trakasserier och hot mot förtroendevalda.



Av enkätdeltagarna bedömde i synnerhet kvinnorna oftare än männen att orsaker som gäller privatlivet och den offentlighet som förtroendeuppdrag innebär minskar viljan att ställa upp i val.

Å andra sidan är det enligt beslutsfattarnas bedömning i synnerhet aktuella sakfrågor, men också kommunens framtidsutsikter och kommuninvånarnas respons som ökar motivationen att ställa upp i val. 

Beslutsfattarnas helhetssyn på de faktorer som påverkar en eventuell kandidatur har i stort sett varit oförändrad åren 2017–2020.

Kommunens ekonomiska situation en viktig faktor för viljan att ställa upp i val

Utsikterna för kommunens ekonomiska situation har under valperioden allt mer minskat viljan att ställa upp i val. Av dem som besvarade enkäten 2017 bedömde 36 % att ekonomin är en faktor som dämpar viljan att ställa upp som kandidat, medan 53 % bedömde så i 2020 års enkät.



Bedömningarna hur kommunens allmänna framtidsutsikter påverkar viljan att ställa upp i val har blivit mer negativa särskilt i de minsta kommunerna.



- I kommuner med mer än 100 000 invånare bedömde nästan hälften av enkätdeltagarna att framtidsutsikterna har en positiv inverkan på viljan att ställa upp i val, medan bedömningarna från kommuner med färre än 5 000 invånare, var något mer negativa än positiva, säger Siv Sandberg.

I de öppna svaren framkom de faktorer som man bedömer ha en negativ inverkan på människors vilja att ställa upp i val. Vanligast var kommunens beslutsklimat, frågor som gäller partier och tjänsteinnehavare samt frustration över politiken och förtroendevaldas möjligheter att påverka.

Enkäten som riktade sig till kommunala beslutsfattare utfördes i samarbete mellan Kommunförbundet och Åbo Akademi 2020. Enkäten besvarades av drygt 800 förtroendevalda och ledande tjänsteinnehavare från 42 kommuner. Enkäten kartlade bland annat beslutsfattarnas verksamhet och åsikter. Enkäten ingår i forskningsprogrammet Förändringarnas KommunFinland 2025.

Närmare upplysningar:

Siv Sandberg, forskare, Åbo Akademi, tfn 0400 726380, siv.sandberg(at)abo.fi

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 3375634, marianne.pekola-sjoblom(@)kommunforbundet.fi

Närmare information om Beslutsfattarundersökningen: 

www.kommunforbundet.fi/beslutsfattarundersokning2020