Budgetförhandlingarna 2021: Kommunerna står i centrum när samhället förändras

Kommunernas nya fullmäktige håller på att inleda sitt arbete i ett exceptionellt läge. Coronakrisen och dess konsekvenser är inte förbi, och det kommer också i fortsättningen att krävas stora insatser av kommunerna i fråga om både det akuta skedet och långtidsverkningarna. Kommunförbundet anser det vara viktigt att statens kommunpolitik hålls stabil och förutsägbar och att staten håller fast vid det som utlovats.

Inom kort gäller det att bereda sig på ett snabbt verkställande av social- och hälsovårdsreformen. Kommunerna får snart också en större roll inom sysselsättnings- och näringstjänsterna och i klimatarbetet.

– Kommunerna har en viktig uppgift i genomförandet av många samhälleliga förändringar. Tillräckligt finansiering för detta arbete måste tryggas i budgetförhandlingarna, säger verkställande direktör Minna Karhunen.

Trots att samhällsekonomin och skatteinkomsterna nu växer snabbt, hotas den kommunala ekonomin av långsammare ekonomisk tillväxt, upphörande coronastöd, nedskärningar i statsandelsfinansieringen, utvidgade uppgifter inom den offentliga sektorn samt en allt större brist på arbetskraft.

– För såväl de offentliga finanserna som kommunekonomin är det av yttersta vikt att åtgärder sätts in för att stärka den ekonomiska tillväxten, sätta fart på investeringarna och förbättra sysselsättningen, säger Kommunförbundets styrelseordförande Joona Räsänen.

Kommunerna bör få ersättning för coronakostnader

Kommunerna bör få full ersättning för de kostnader som hälsosäkerheten i anknytning till coronapandemin medför, i enlighet med besluten i budgetförhandlingarna 2020. Nivån på kommunernas statsandelar måste följa förändringarna i kostnaderna och uppgifterna.

– Kommunförbundet godkänner inte de planerade förslagen om att inte genomföra justeringen av kostnadsfördelningen och att permanent hålla fast vid de statsandelsnedskärningar som gjordes med anledning av arbetstidsförlängningen i samband med konkurrenskraftsavtalet. Även om också ökningar av statsandelarna utlovats, hotar dessa två faktorer att skapa ett bortfall på 500 miljoner euro i basfinansieringen för de kommunala tjänsterna, säger vice verkställande direktör Timo Reina.

Kommunernas ekonomiska situation försvåras dessutom av de nya skyldigheter som föreslås för år 2022 och som inte har tillräcklig finansiering. Kommunförbundet påminner om att lagstiftning som gäller kommunerna till alla delar bör beredas tillsammans med kommunerna.

Kommunerna tacklar bristen på arbetskraft och klimatkrisen

På lång sikt står kommunekonomin också inför utmaningar när det gäller tillgången på kompetent arbetskraft, åtgärder för att motverka klimatförändringen och anpassningsåtgärder. 

Kommunförbundet förutsätter att finansieringsprincipen tillämpas när kommunerna åläggs nationella skyldigheter och skyldigheter på EU-nivå i anknytning till den gröna omställningen.

För att tillgången till arbetskraft ska kunna tryggas krävs ett omfattande sektoröverskridande program, och staten bör i budgetförhandlingarna förbinda sig till att utarbeta ett sådant.

– Det är viktigt att stärka utbildningsutbudet inom branscher där det råder brist på arbetskraft. Kommunerna måste få tillräckliga resurser för integrationstjänster, multiprofessionella kompetenscentrum, handlednings- och rådgivningstjänster samt tjänster för invandrare, framhåller vice verkställande direktör Hanna Tainio.

Närmare upplysningar:

Joona Räsänen, styrelseordförande, tfn 050 547 5590

Minna Karhunen, verkställande direktör, tfn 09 771 2000

Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 09 771 2700

Hanna Tainio, vice vd, tfn 09 771 2006