Invånarna följer kommunala frågor i lokaltidningen - sociala medier och kommunernas egna kommunikationskanaler används allt mer

Kommuninvånarna får sin information om den egna kommunens frågor via lokaltidningar eller gratistidningar. Minst två av tre kommuninvånare följer också radio, TV eller en landskapstidning. Klart över hälften uppger att de läser de informationsblad eller andra meddelanden som kommunen delar ut till hemmen.

Sedan 2008 har sociala medier blivit en allt populärare kanal för att följa kommunens verksamhet och beslutsfattande. Kommunernas webbsidor har nu också fler följare än tidigare.

- Även om kommunernas kommunikation allt oftare sker via digitala kanaler, gäller det att inte glömma bort de mer traditionella kanalerna. Samtidigt har de förtroendevalda som väljs vid kommunalvalet också en viktig roll i att utveckla kommuninvånarnas möjligheter till delaktighet, interaktion och öppenheten i beslutsfattandet, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

50-plussare följer aktivast olika kanaler

Enligt enkäten är det kommuninvånare i åldern 50–59 och 60–69 som följer olika kommunikationskanaler mest aktivt. Personer under 30 följer minst antal kanaler.

Bland dem som fyllt 70 är det vanligast att följa nyheter om kommunens verksamhet och beslutsfattande i lokaltidningen och landskapstidningen, radio och TV samt olika informationsblad.

Kommunens webbsidor följs flitigast av personer i åldern 40–49 år och sociala medier av personer i åldern 30–39 år. De yngsta enkätdeltagarna, dvs. 18–29-åringar, använder sig minst av olika mediekanaler för att följa kommunala frågor, med undantag för kanaler på sociala medier.  

I den yngsta åldersklassen har användningen av olika kommunikationskanaler minskat ytterligare sedan 2017. Användningen av kanalerna på sociala medier har också minskat trots att merparten av kommunerna utöver Facebook har tagit i bruk också andra kanaler.

Enligt Kommunförbundets enkät* kommunicerar 99 procent av kommunerna via Facebook och 90 procent via Instagram. De näst populäraste kanalerna i sociala medier är YouTube, Twitter och LinkedIn. 

I små kommuner är man aktivast

När det gäller olika kommunikationskanaler för att följa kommunens ärenden, används olika slags kanaler mest i kommuner med färre än 5 000 invånare och minst i kommuner med fler än 100 000 invånare.

Mängden kommunikationskanaler som används för att följa kommunens ärenden varierar något mellan de enskilda kommunerna. Kommuninvånarna följer den egna kommunens kanaler på sociala medier, i synnerhet i mindre kommuner.

- I stora städer är avståndet mellan de kommunala beslutsfattarna och enskilda kommuninvånare större, vilket kan återspeglas som ett lägre intresse att följa kommunens ärenden och beslutsfattande.

Uppgifterna framgår av Kommunförbundets Invånarundersökning 2020, som i våras besvarades av över 10 000 finländare. Enkätundersökningen genomfördes som en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025. Sammanlagt 43 kommuner runt om i landet medverkade.

*Två av tre kommundirektörer på sociala medier

Närmare upplysningar:

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 050 337 5634, marianne.pekola-sjoblom(a)kuntaliitto.fi

Mer information om Invånarundersökningen 2020: www.kommunforbundet.fi/invanarundersokning2020