Invånarnas förtroende för kommunalt beslutsfattande har ökat

Invånarna förhåller sig mer positivt än tidigare till kommunalt beslutsfattande och till beslutsfattare.

Under hela den undersökta perioden 1996–2020 har invånarna förhållit sig mer kritiskt än positivt till kommunalt beslutsfattande, men förtroendet har stegvis förbättrats. Kommuninvånarnas förtroende för kommunalt beslutsfattande och beslutsfattare har kartlagts som en del av Kommunförbundets stora invånarundersökning.

Undersökningen kartlade kommuninvånarnas åsikter om påståenden om kommunalt beslutsfattande och beslutsfattare. De flesta förhåller sig neutralt till de framställda påståendena. Undersökningen visar att kommuninvånarna förhåller sig snarare lite misstänksamt är tillitsfullt till kommunens beslutsfattande och beslutsfattare.

Invånarna förhåller sig mera positivt än negativt till hur kommunen sköter informationen om service och beslut samt hur kommunens beslutsfattare sörjer för ett gott liv i den egna kommunen.

Samtidigt framställdes också negativa omdömen i svaren. Av svarslämnarna ansåg 40 procent att de nationella beslutsfattarna inte på ett bra sätt tar ansvar för förutsättningarna för ett gott liv i den egna regionen. Dessutom upplevde 30 procent att kommunen inte lyssnar på invånarnas åsikter.

– Även om utvecklingen dess bättre varit stadigt positiv under årens lopp finns det fortfarande en hel del att göra för att förbättra invånarnas förtroende. De fullmäktigeledamöter som väljs i nästa kommunalval har en viktig roll i uppbyggnaden av förtroendet och i utvecklingen av öppenhet och växelverkan. De kommunala beslutsfattarna bör också uppmärksamma mer än hittills att besluten är rättvisa och att olika befolkningsgrupper behandlas jämlikt, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.

De yngsta och äldsta invånarna litar mest på kommunens beslutsfattande

Enligt invånarundersökningen påverkas förtroendet för beslutsfattandet i kommunen av svarslämnarens egenskaper, såsom kön, ålder, modersmål och utbildning.

Resultatet visar att förändringar i kommunens ekonomiska situation och i beslutsklimatet i kommunen lätt återspeglas i kommuninvånarnas förtroende för beslutsfattandet.

Enligt svaren förhåller sig kvinnor mer tillitsfullt till det kommunala beslutsfattandet än män. Likaså har den svenskspråkiga befolkningsdelen mer förtroende för beslutsfattandet än den finskspråkiga.

Också för de andra bakgrundsfaktorernas del kan man se klara skillnader. Till exempel högskoleutbildade har större förtroende än personer med lägre utbildning. Och de som bott högst fem år i sin kommun har större förtroende än de som bott där längre.

– Enligt resultaten påverkas förtroendet av flera olika bakgrundsfaktorer. Intressant är också att de yngsta och de äldsta åldersklasserna har större förtroende än de som är 30–69 år, säger Pekola-Sjöblom.

Kommuninvånarnas förtroende för kommunalt beslutsfattande hänger också ihop med kommunstrukturen, såsom kommunens storlek. Resultaten varierar kommunvis inte bara mellan kommuner av olika storlek, utan också mellan kommuner i samma storleksklass.

Störst är förtroendet för kommunalt beslutsfattande i kommuner med 10 001–20 000 invånare och svagast i kommuner med 50 001–100 000 invånare. De som bor i kommunens centrum har större förtroende för kommunalt beslutsfattande än de som bor i randområden till centrum, i förorter eller i glesbygder.

Uppgifterna framgår av Kommunförbundets Invånarundersökning 2020, som förra våren besvarades av över 10 000 finländare. Enkätundersökningen genomfördes som en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025. Sammanlagt 43 kommuner runt om i landet medverkade.

Närmare upplysningar:

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 3375634, marianne.pekola-sjoblom(at)kommunforbundet.fi