Kommunala ordförandeposter domineras fortfarande av Centern, SDP och Samlingspartiet

I augusti då den nya fullmäktigeperioden inleddes valde de 293 kommunerna på fastlandet sammanlagt 1747 ordförande och vice ordförande. Till fullmäktige valdes 959 och till kommunstyrelserna 788 ordförande och vice ordförande.

Fullmäktige- och styrelseordförandena representerar oftast Centern, SDP eller Samlingspartiet. Dessa partier innehar över 80 procent av ordförandeposterna i kommunerna.

Det antal platser som ett parti fått i fullmäktige syns inte nödvändigtvis i antalet ordförandeposter. Centern har betydligt fler ordförandeposter i proportion till partiets fullmäktigeplatser. Sannfinländarnas andel av ordförandeposterna är däremot klart mindre än partiets andel av fullmäktigeplatserna. Det samma gäller De gröna, Vänsterförbundet och Kristdemokraterna.

Stort röstetal i kommunalvalet har oftast gett en ordförandepost

I 77 procent av kommunerna blev de största partiernas kommunalvalskandidater som fått flest röster valda till fullmäktiges eller kommunstyrelsens presidium.

Den kandidat som fått flest röster inom sitt parti valdes till styrelseordförande i 42 procent av kommunerna och till fullmäktigeordförande i 22 procent av kommunerna.

Att den kandidat som fått flest röster inom det största partiet valts till fullmäktige- eller styrelseordförande är en företeelse som förekommer mest i kommuner med 10 001–20 000 invånare och minst i de största städerna. 

Ålder och erfarenhet spelar en avgörande roll i valet av ordförande

I valet av kommunala ordförande värdesätts ålder och erfarenhet av fullmäktigearbete. Både fullmäktige- och styrelseordförandena har en aning högre medelålder än fullmäktigeledamöterna. Fullmäktigeordförandenas ålder varierar mellan 19 och 80 år och styrelseordförandenas mellan 24 och 76. 

Total 83 procent av fullmäktige- och styrelseordförandena har tidigare erfarenhet av fullmäktigearbete. Mer än var fjärde fullmäktige- och styrelseordförande valdes till motsvarande uppdrag också under den föregående fullmäktigeperioden.

Både hel- och deltidsordförande – men även riksdagsledamöter

I början av den inledda fullmäktigeperioden har 22 kommuner (7 %) totalt 43 ordförande på hel- eller deltid. Antalet är nästan oförändrat. Totalt 13 kommuner har en styrelseordförande eller borgmästare på heltid och åtta kommuner har en styrelseordförande på deltid. 

Majoriteten av riksdagsledamöterna (175) ställde upp i kommunalvalet och blev invalda till sin hemkommun. Var tredje (56) av dem fick en ordförandepost i antingen fullmäktige eller kommunstyrelsen. Totalt 23 riksdagsledamöter är fullmäktigeordförande och sex är styrelseordförande (Grankulla, Loppi, Sagu, S:t Karins, Seinäjoki och Vanda).

Rekordmånga kvinnliga styrelseordförande, andelen kvinnliga fullmäktigeordförande har minskat

Kvinnornas andel av fullmäktigeordförandena är 34 procent och av styrelseordförandena 35 procent. Bland fullmäktigeledamöterna är andelen kvinnor 40,2 procent. 

I totalt 30 kommuner är både fullmäktiges och kommunstyrelsens ordförande kvinna och minst hälften av styrelseordförandena hör till SDP eller Vänsterförbundet .

Ser man till partierna är över hälften av SDP:s och De grönas fullmäktigeordförande kvinnor. Bland styrelseordförandena är andelen kvinnor exakt hälften för SDP:s och Vänsterförbundets del.

I två kommuner innehas alla ordförandeposter av kvinnor (Tövsala och Viitasaari). I 23 kommuner innehas alla ordförandeposter i såväl fullmäktige som kommunstyrelsen av män. De flesta av dessa kommuner har färre än 10 000 invånare, men bland dem finns också Hollola och Kurikka med över 20 000 invånare.