Kommuninvånarna mycket nöjda med biblioteks- och kulturtjänsterna och den grundläggande konstundervisningen
Kommuninvånarna i kommuner av olika storlek runt om i landet är mycket nöjda med hur kultur- och fritidstjänsterna sköts.
Även om kommuninvånarna genomgående ger högt betyg för skötseln av kommunala tjänster och tjänsternas tillgänglighet, är det ändå kultur- och fritidstjänsterna man är mest nöjd med. Till dessa hör bibliotekstjänster, kulturtjänster och tjänster inom den grundläggande konstundervisningen samt medborgar- och arbetarinstitut, idrotts- och motionstjänster och ungdomstjänster.
Sammanlagt 91 procent av enkätdeltagarna bedömer att den egna kommunens bibliotekstjänster sköts väl. Kulturtjänsterna sköts väl enligt 73 procent av enkätdeltagarna.
Man var också mycket positiv i fråga om hur idrotts- och motionstjänsterna sköts.
-Resultaten av vår enkät visar att kommuninvånarna värdesätter bland annat biblioteks- och kulturtjänsterna mycket högt och att dessa tjänster verkligen har stor betydelse för kommuninvånarna. Tack vare detta kan kommunen till exempel genom kulturverksamhet profilera sig som en intressant och aktiv boendeort som erbjuder kommuninvånarna fritidstjänster av hög kvalitet, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.
- Mångsidiga och fungerande tjänster är också en attraktionsfaktor för nya invånare och till exempel sommarboende, fortsätter Pekola-Sjöblom.
Mest nöjda är de som personligen använt sig av tjänsterna
I de kommuner som ingick i undersökningen 2020 varierade andelen som använt biblioteks- och kulturtjänster och tjänster inom den grundläggande konstundervisningen stort bland de kommuninvånare som deltog i enkäten.
Invånarna är ändå mycket nöjda med skötseln av bibliotekstjänsterna, tillgången till dem och tjänsternas tillgänglighet, oberoende av åldersgrupp, kön och modersmål och oberoende var i kommunen man bor.
Också för kulturtjänsternas del är invånarna mycket nöjda med skötseln, tillgången och tillgängligheten oberoende av åldersgrupp, kön och bostadsområde. Bland enkätdeltagarna gavs de bästa betygen för tjänsterna av svenskspråkiga, kvinnor och 18-29-åringar.
Föga överraskande gav de som bor i kommuncentrum och kommunens randområden högre betyg för kulturtjänsterna än de som bor i glesbygden. Konst- och kulturinstituten koncentreras till landskapscentrumen, och föreningar är på motsvarande sätt viktiga kulturproducenter i mindre kommuner.
Tillfredsställelsen med kulturtjänsterna är hög i kommuner av olika storlek och typ. Mest nöjd är man i kommuner med mer än 50 000 invånare, i tvåspråkiga kommuner och i kommuner med svenskspråkig majoritet.
Man är också tämligen nöjd med den grundläggande konstundervisningen, oberoende av åldersgrupp, kön och bostadsområde. Av enkätdeltagarna var 40-49-åringarna, 30-39-åringarna samt kvinnorna nöjdast med tjänsterna.
Mångsidig kulturverksamhet i kommunerna
Kommunerna är skyldiga att ordna kultur- och biblioteksverksamhet. Kultur kan utöver biblioteken avse musik-, teater-, dans-, cirkus-, musei- och utställningsverksamhet, konstutövande och grundläggande konstundervisning, evenemang, festivaler och fester under hela året. Kommunerna kan upprätthålla kulturhus och andra lokaler för konst- och hembygdsföreningar samt för konstnärer.
Utöver hobbyverksamhet upprätthåller och stöder kommunerna professionell konstverksamhet och utställningslokaler, köper offentlig konst och integrerar kulturtjänster i serviceenheter inom social- och hälsovårdssektorn.
- Till exempel Keuru har ett aktivt konst- och kulturhistoriskt museum, ett musikinstitut och ett medborgarinstitut som erbjuder grundläggande konstundervisning i musik och dans. Det finns klubbar för unga samt kulturlokaler för kommuninvånare och föreningar. Kulttuuriportaat är en kulturpedagogisk plan för småbarnspedagogiken och grundskolorna i Keuru. Målet med planen är att integrera konst och kultur i barnens och de ungas vardag, säger Johanna Selkee, specialsakkunnig på Kommunförbundet.
Mest tjänster inom den grundläggande konstundervisningen används enligt Kommunförbundets enkät i Lappo.
I Lappo verkar till exempel ett medborgarinstitut, en konstskola och ett musikinstitut som erbjuder möjligheter för utövande av konst och grundläggande konstundervisning.
Nöjdast med hur kulturtjänsterna sköts var man på Kimitoön.
- På Kimitoön ordnar föreningar och privata aktörer kultur- och fritidsaktiviteter. I de avgiftsfria fritidsklubbarna kan barn och unga pröva på cirkus och hantverk. Den lokala historien är närvarande på museerna. Kulturhuset är kommuninvånarnas andra vardagsrum. På kulturhuset Villa Lande ordnas konserter, filmförevisningar och andra föreställningar, och där finns också bibliotek och möteslokaler, säger Selkee.
Enkäten genomfördes som en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025. I kommuninvånarundersökningen kartlades kommuninvånarnas åsikter om skötseln av och tillgången till kommunala tjänster och tjänsternas tillgänglighet. Enkäten besvarades av sammanlagt nästan 11 000 myndiga kommuninvånare från 43 kommuner runt om i landet.
Närmare upplysningar:
Marianne Pekola-Sjöblom, Forskningschef, tfn +358 50 337 5634, marianne.pekola-sjoblom(at)kommunforbundet.fi
Johanna Selkee, sakkunnig, tfn +358 50 435 9420, johanna.selkee(at)kommunforbundet.fi
Kultur, välfärd och kontaktytor i kommuner och välfärdsområden
Kulturen är viktig då man talar om hur offentliga sektorn leverar välfärd till invånarna i kommunerna och välfärdsområdena. Hur kan och borde vi utveckla samarbetet mellan kommunerna på detta område?
Kom med på ett diskussionstillfälle 1.11.2024