Kommuninvånarna nu nöjdare med social- och hälsovårdstjänsterna

Kommuninvånarna anser att social- och hälsovårdstjänsterna till största delen skötts bra. Tjänsterna anses också vara lättillgängliga.

Nöjdast är kommuninvånarna med sjukskötar- och hälsovårdarmottagningarna samt mödra- och barnrådgivningen. Också sjukhusvården, tandvården, hälsocentralernas läkarmottagning och skolhälsovården får gott betyg.

– Även för socialtjänsternas del kan man se att de som använt tjänsterna i allmänhet är mycket nöjdare med hur tjänsterna skötts än de som inte använt tjänsterna. Nöjdast är kunderna med familjerådgivningstjänsterna, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Kommuninvånarna är mycket nöjda med framför allt hur hälso- och sjukvårdstjänsterna skötts, och tillgången till tjänsterna och deras tillgänglighet får åtminstone medelbetyg i kommuner av alla storlekar. Nöjdast med tillgången och tillgängligheten är invånarna i kommuner med 5 000–20 000 invånare och minst nöjda är invånarna i städer med över 100 000 invånare.

De svenskspråkiga är betydligt nöjdare med social- och hälsovårdstjänsterna än de finskspråkiga. Det gäller både skötseln av tjänsterna, tillgången till dem och tjänsternas tillgänglighet.

Kommuninvånarna har blivit klart nöjdare med hälso- och sjukvårdstjänsterna

År 2020 fick hälso- och sjukvårdstjänsterna bättre betyg än någonsin tidigare under perioden 1996–2020, då motsvarande undersökningar gjorts.

Invånarna har också blivit nöjdare med enskilda hälsovårdstjänster, såsom hälsostationernas läkar-, sjukskötar- och hälsovårdarmottagning och tandvården. För alla hälso- och sjukvårdstjänster gäller att de som använt tjänsterna är nöjdare än de som inte har någon egen erfarenhet av dem.

Också i fråga om många socialtjänster har servicetillfredsställelsen ökat under de senaste åren och håller på att nå samma nivå som i början av perioden 1996–2020. Att invånarna är mindre nöjda med socialtjänsterna, såsom äldreomsorgen, beror på att de används i mindre utsträckning än hälso- och sjukvårdstjänsterna.

- Kommuninvånarnas positiva bedömningar visar att de för närvarande är nöjda med social- och hälsovårdstjänsterna. Det här är bra att komma ihåg också när vårdreformen genomförs och tjänsterna planeras, säger Hanna Tainio, vice vd vid Kommunförbundet.

I alla de undersökta kommunerna är invånarna mycket nöjda med hur hälso- och sjukvårdstjänsterna sköts, oberoende av på vilket sätt tjänsterna tillhandahålls. Också tillgången på tjänsterna och deras tillgänglighet har fått rätt bra betyg. Såväl socialtjänsterna som hälso- och sjukvårdstjänsterna har fått bäst betyg i de kommuner som tillhandahåller tjänsterna enligt modellen med en ansvarig kommun.

Hälso- och sjukvårdstjänster används mer än socialtjänster

Kommuninvånarna använder nästan genomgående mer hälso- och sjukvårdstjänster än socialtjänster: andelen invånare som använt socialtjänster är i huvudsak liten. Inom alla socialtjänster som undersöktes hade högst fem procent av enkätdeltagarna själva använt tjänsterna.

Mest egen erfarenhet har kommuninvånarna av hälsocentralernas läkar- sjukskötar- eller hälsovårdarmottagning samt tandvård.

Uppgifterna framgår av Kommunförbundets Invånarundersökning 2020, som i våras besvarades av över 10 000 finländare. Enkätundersökningen genomfördes som en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025. Sammanlagt 43 kommuner runt om i landet medverkade.

Närmare upplysningar:

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 050 337 5634, marianne.pekola-sjoblom(@)kommunforbundet.fi

Hanna Tainio, vice verkställande direktör, tfn 050 567 1624, hanna.tainio(at)kommunforbundet.fi