Kommunsammanslagningar kräver särskilda insatser

Under de senaste åtta åren har det gjorts 49 kommunindelningsutredningar, varav endast 11 har lett till kommunsammanslagningar. Enligt en undersökning av fil.dr. Arto Koski visar de senaste årens forskningsrön att kommunsammanslagningar inte nödvändigtvis är till sådan nytta som man utgått ifrån. Lyckade kommunsammanslagningar kräver att man beaktar många komplexa problem.

Koskis undersökning omfattar kommunindelningsutredningar, sammanslagningsdokument och undersökningar av kommunsammanslagningar från perioden 2014–2021. Granskningen har utvidgats för att även omfatta tillvägagångssätt som används inom komplexitetsforskning.

– Förhållanden har blivit allt mer komplicerade för kommunerna. Det finns många invecklade problem och rentav dilemman som inte ens går att lösa, men som man ändå måste kunna hantera, säger Koski. 

De komplexa problemen vid kommunsammanslagningarna syns i synnerhet i demokratin och delaktigheten, men också i ledarskapet, personalen, den kommunala ekonomin, livskraften, servicen, samhällsstrukturen, språkförhållandena och den kommunala identiteten.

– De inbördes konsekvenserna av dessa verksamhetssektorer kan leda till svåra problemkomplex. Det komplexa tankesättet uppmuntrar en att söka efter mer omfattande, kreativa och helhetsbetonade lösningar på sammanflätade problem, i stället för att försöka lösa problemen ett i taget.

Fem krav på kommunsammanslagningar på 2020-talet

Lyckade kommunsammanslagningar kräver enligt Koski beredskap för komplexitet, ekonomiskt stöd, engagerande av kommuninvånare, bevarande av förtroendet samt en stark satsning på genomförandet av sammanslagningarna. 

Koski efterlyser också identifiering av känslomässiga faktorer i sammanslagningsprocesserna.

– Vid sidan av den mekaniska problemlösningen behöver vi också leta efter alternativ på ett sätt som beaktar och inkluderar många olika åsikter och alternativ Kommunsammanslagningar är strategiska lösningar för årtionden framöver. Därför bör de i större utsträckning än tidigare granskas och undersökas med hjälp av tillvägagångssätten och metoderna för komplexitets- och framtidsforskningen.

Undersökningen genomfördes som en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025.

Närmare upplysningar:

Arto Koski, fil.dr., docent, tfn 044 976 3681, artojkoski(a)gmail.com

Närmare upplysningar vid Kommunförbundet: Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 050 337 5634, marianne.pekola-sjoblom(a)kuntaliitto.fi

Forskningspublikationen Kompleksiset kuntaliitokset (Komplexa kommunsammanslagningar)