Regeringen insåg sitt ansvar för finansieringen av basservicen – överföringen av sysselsättningstjänsterna till kommunerna välkomnas

Kommunförbundet förhåller sig försiktigt positivt till att regeringen vid ramförhandlingarna och halvtidsöversynen mestadels verkar ha lyckats hålla fast vid sina utfästelser till kommunerna.

– Mitt i coronakrisen och inför den förestående återhämtningen insåg regeringen sitt ansvar för finansieringen av de kommunala tjänsterna och gick inte in för nedskärningar i statsandelsfinansieringen. Det hade oundvikligen lett till skattehöjningar samt nedskärningar i tjänsterna och investeringarna, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Inga nya pengar i statsandelsfinansieringen – indexhöjningarna och kostnadsfördelningen fyller ut statens finansieringsandel

I kommunernas statsandelsfinansiering görs indexhöjningar, och kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten justeras på vedertaget sätt, men det bara fyller ut statens finansieringsandel av kostnaderna för kommunernas uppgifter, det är inte nya pengar.

– Det är också viktigt att man nu har förbundit sig till och ser över förfarandet med justeringen av kostnadsfördelningen så att den avhjälper snedvridningar i kommunernas och statens kostnadsfördelning. Likaså är indexförhöjningarna för yrkesutbildningen och ersättningen för finansieringen till Veikkaus förmånstagare viktig för den kommunala ekonomin, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.

Kommunförbundet anser dock att regeringens rambeslut om statsandelarna för kommunal basservice för 2023 lämnar frågetecken.

Kommunerna får ansvaret för sysselsättningstjänsterna - den offentliga och kommunala ekonomins hållbarhet är i stor utsträckning beroende av sysselsättningsgraden

Överföringen av sysselsättningstjänsterna till den lokala nivån är ett steg mot en nordisk modell för sysselsättningsfrämjande. När arbetskraftsservicen finns på lokal nivå är man nära arbetsgivare och företag, och arbets- och näringstjänsterna blir närservice för de arbetssökande. På längre sikt är hållbarheten i den offentliga och kommunala ekonomin i stor utsträckning beroende av hur sysselsättningsgraden utvecklas.

– Det är bra att regeringen beslutade att permanent överföra sysselsättnings- och näringstjänsterna på kommunernas ansvar år 2024. När det gäller att främja sysselsättningen har kommunerna redan livskrafts- och ekonomiincitament, men en finansieringsreform är också nödvändig, säger Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio.

Kommunerna har möjlighet att anpassa modellen till kommunens olika verksamheter och därigenom skapa nya arbetstillfällen, främja utbud och efterfrågan på arbete samt kombinera tjänster för arbetsgivare och arbetstagare för att främja kommunernas livskraft.

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Närmare upplysningar:

Minna Karhunen, verkställande direktör, tfn 09 771 2000

Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 09 771 2700

Minna Punakallio, chefekonom, tfn 040 751 5175