Rekordlågt valdeltagande i kommuner av alla storleksklasser

Den exceptionella vårens kommunalval fick ett rekordlågt valdeltagande (55,1 %). Det är det lägsta på 70 år. Valdeltagandet sjönk med 3,8 procentenheter jämfört med förra valet 2017, då det var 58,9 procent.

– Orsakerna till det låga valdeltagandet är säkert många. Det är väldigt beklagligt, för kommunalvalet är trots allt det viktigaste valet för allas vår vardag, säger Kommunförbundets vd Minna Karhunen.

Valdeltagandet sjönk i kommuner av alla storleksklasser. Liksom vid tidigare val varierade valdeltagandet stort mellan kommunerna. Stora skillnader förekommer också mellan lika stora kommuner.

– Med tanke på vårens exceptionella situation kan ett valdeltagande på klart över 50 procent ses som en avvärjningsseger. I förhandsröstningen blev valdeltagandet rekordhögt och 17 kommuner hade ett högre valdeltagande än i förra valet, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

I totalt 10 kommuner blev valdeltagandet över 70 procent, och Utsjoki toppar för första gången listan med 81,6 procent.

Aktivaste väljarna i små kommuner – borgmästarval inget dragplåster

Högst var valdeltagandet i kommuner med färre än 2 000 invånare (62 %) och lägst i kommuner med ett invånarantal på 50 001–100 000 (52,1 %).

En granskning enligt kommunernas storleksklass visar att valdeltagandet sjönk mest i kommuner med 10 001–20 000 invånare (- 5,2 procentenheter) och minst i städer med över 100 000 invånare (- 2,3 procentenheter). I alla storleksklasser finns det minst en kommun där valdeltagandet inte nådde upp till 50 procent.

Bland de kommuner som tillämpar borgmästarmodellen var valdeltagandet högst i Birkala (62,5 %) och Helsingfors (61,6 %). I den nya borgmästarstaden Åbo var valdeltagandet bara en aning högre än medeltalet för hela landet.

- I alla borgmästarkommuner sjönk valdeltagandet jämfört med senaste val. Minst var förändringen i Helsingfors och störst i Kärkölä, säger Pekola-Sjöblom.

Man kan också påverka mellan valen

De nya fullmäktigeledamöterna har en intressant, men utmanande fullmäktigeperiod framför sig. I och med vårdreformen kommer kommunernas uppgifter och ansvar att förändras.

- I kommunerna kommer det att vara ännu viktigare än tidigare att säkerställa kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka också mellan valen. Enligt undersökningar anser kommuninvånarna att val är det viktigaste sättet att påverka, men de önskar också fler direkta påverkansmetoder.Den här utmaningen behöver de nya fullmäktige ta i tu med, säger Pekola-Sjöblom.

Också Kommunförbundet stöder de nya fullmäktigeledamöterna i deras arbete. Tjänsten Kommunpolitikern, som nyligen lanserades av Kommunförbundet och FCG, erbjuder en webbaserad lärmiljö, där fullmäktigeledamöterna kan uppdatera sina kunskaper och sin kompetens under hela fullmäktigeperioden.

Närmare upplysningar:

Minna Karhunen, verkställande direktör, tfn  09 771 2000, minna.karhunen(a)kommunforbundet.fi

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 050 337 5634, marianne.pekola-sjoblom(a)kommunforbundet.fi