Social- och hälsovårdsutskottets betänkande skjuter upp frågor till senare

Social- och hälsovårdsutskottets betänkande om regeringens förslag till social- och hälsovårdsreform har färdigställts. När det gäller de grundläggande problemen föreslår utskottet i huvudsak endast sådana nödvändiga ändringar som grundlagsutskottet kräver. Om riksdagen godkänner lagarna utifrån betänkandet kommer många frågor som är viktiga för att reformen och verkställandet av den ska lyckas att skjutas upp för att avgöras senare, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Hanna Tainio.

 – Det är positivt att utskottet föreslår lindringar i kravet på tjänsteläkare inom den specialiserade sjukvården och i stödtjänsternas ställning. De föreslagna preciseringarna i bestämmelserna om avtals ogiltighet och uppsägning av avtal är behövliga. Det är dock uppenbart att det i den föreslagna lagstiftningen kommer att kvarstå problem som gäller bland annat tillräcklig egen produktion, offentligt ägda bolags ställning och utövning av offentlig makt. Man kommer med säkerhet att behöva behandla dem senare. Grundlagsutskottet konstaterade i anslutning till detta att det är möjligt med ett mindre omfattande regelverk, säger Tainio.

Tidtabellen leder till betydande risker i verkställandet, de bör följas upp 

Trots att största delen av de utlåtanden om tidtabellen som utskottet begärt uttryckte att den föreslagna tidtabellen för verkställandet var för snäv, föreslås inga ändringar i tidtabellen.  

Om tidtabellen godkänns i den föreslagna formen, är det nödvändigt att för verkställandet av reformen inrätta ett transparent riskuppföljningssystem, vilket möjliggör en fortlöpande utvärdering av tidtabellen medan reformen verkställs. Det är nödvändigt att förbereda sig på att ändra tidtabellen under reformens gång, om den alltför strikta tidtabellen hotar att äventyra servicen inom något område, säger direktör Tarja Myllärinen.

Ändringarna av egendomsarrangemangen kräver ytterligare bedömning 

Utskottet föreslår också ändringar i kompensationsförfarandet i anslutning till kommunernas egendomsarrangemang. Vår uppfattning är att den allmänna bedömningsgrund för kommunernas ekonomiska självstyrelse som nämns i utskottets pressmeddelande vid sidan av skattehöjningstrycket inte verkar tillräcklig, säger vice verkställande direktör Timo Reina.  

Även många andra frågor som påverkar den kommunala ekonomin ser ut att bli obesvarade och beroende av senare lösningar.  

När de smärtpunkter i reformen som gäller kommunernas ekonomi och investeringsförmåga redan är kända räcker det inte med att enbart följa upp dem.  – Man bör omedelbart fortsätta med konsekvensbedömningen och sökandet efter lösningar på de negativa konsekvenserna, bland annat som en del av det kommunpolitiska riktlinjearbetet, säger Reina.