Utskottens utlåtanden visade på korrigeringsbehov i lagförslaget om social- och hälsovårdreformen - Tio korrigeringsförslag från Kommunförbundet

Behandlingen av lagförslaget om social- och hälsovårdsreformen framskrider i riksdagen i och med grundlagsutskottets utlåtande som nu färdigställts. Social- och hälsovårdsutskottet får nu ansvaret för att slutföra förslaget utgående från utskottens utlåtanden.

Trots att grundlagsutskottet inte har hittat några grundlagsenliga problem i förslaget är det viktigt att inse och komma ihåg att ändringar krävs för att målen för reformen ska kunna uppnås, säger vice verkställande direktör Hanna Tainio.

De kommunala aktörerna och många sakkunniga som hörts i utskotten har bedömt att den föreslagna lagstiftningen ännu inte med tillräcklig säkerhet leder till att målen för reformen nås. Se nyheten från Kommunpulsen (på finska)

Utskotten har till många delar lyft fram sådana problem med reformen som också kommunerna och Kommunförbundet varit medvetna om.

Tio konkreta korrigeringsförslag inför den slutliga lagberedningen

Kommunförbundet har sammanställt tio konkreta korrigeringsförslag inför den slutliga beredningen av lagstiftningen.

Kommunförbundet föreslår bland annat att välfärdsområdenas och kommunernas möjligheter att avtala om arbetsfördelningen breddas och att kommunerna ska ha mer omfattande rätt till kompensation för de ekonomiska förluster som egendomsarrangemangen medför. Dessutom föreslår förbundet att tidtabellen för reformen ändras så att reformen kan genomföras kontrollerat under återhämtningsskedet efter coronapandemin, också i de områden som har ett splittrat utgångsläge.

”Välfärdsområdena bör också ha möjlighet att själva besluta hur de organiserar och producerar sina tjänster. De bolag i välfärdsområdenas ägo som producerar tjänster för områdena bör jämställas med områdenas egen produktion”, säger Juha Myllymäki, direktör för juridiska ärenden vid Kommunförbundet. Medborgarna bör flexibelt få tillgång till den kompetens som de här bolagen besitter. Utgångspunkten bör också vara en flexibel tillgång till marknaden och privata tjänsteproducenter.

”Det är viktigt att de redan tidigare aktuella brister som grundlagsutskottet påtalat i kompensationen för överföringarna av kommunernas egendom rättas till i social- och hälsovårdsutskottet”, säger Timo Reina, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

Reformens negativa konsekvenser för livskraften och investeringskapaciteten särskilt i växande städer kan dock inte lösas genom ändringar av lagpaketet.

Om reformen fortskrider måste man omedelbart sätta igång arbetet med att hitta lösningar på de negativa konsekvenser av reformen som nu kan skönjas.