Majoriteten av de kommunala organisationerna motiveras av målen för hållbar utveckling i sin innovationsverksamhet

Ekologisk och ekonomisk hållbarhet är de mål för en hållbar framtid som motiverar mer än hälften av organisationerna i kommunsektorn till innovationer medan social hållbarhet motiverar en knapp fjärdedel.

Ekologisk, ekonomisk eller social hållbarhet är motivationsfaktorer bakom en tredjedel av de mest betydande innovationerna som implementerats i kommunsektorn. Hållbarhetsdimensionens betydelse varierar dock i olika stora kommuner.

Detta framgår av innovationsbarometern 2022 om hållbar utveckling som Kommunförbundet publicerat.

– Rapporten innehåller för första gången i Finland dokumenterade fakta om hållbarhetsinnovationer i kommunsektorn, drivkrafterna bakom och fördelarna med de mest betydande innovationerna, samt en bedömning ur ekologisk, social och ekonomisk hållbarhetssynvinkel, säger Tuula Jäppinen, sakkunnig i innovationer vid Kommunförbundet.

De viktigaste fördelarna med innovationer inom hållbarhet var bland annat lägre energiförbrukning och minskade utsläpp samt en större delaktighet för invånarna och lokalsamhället

Var tredje kommunala organisation anser att de tack vare viktiga innovationer uppnått en starkare ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Var fjärde lyfte fram en ökad social hållbarhet.

– Av resultaten framgår att kommunerna betonar ekologisk hållbarhet i högre grad än samkommunerna, medan de senare betonar ekonomisk och social hållbarhet. Fördelarna med hållbar utveckling betonas starkare i stora kommuner än i små, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.

De ekologiskt mest hållbara fördelarna av innovationer i kommunsektorn ansågs vara lägre energiförbrukning (60 % av de tillfrågade), minskade utsläpp (54 %) och minskad användning av material och vatten.

De tre vanligaste fördelarna med innovationer inom social hållbarhet ansågs vara en större delaktighet för invånarna och lokalsamhället (60 %), utbildning och stöd för att förbättra de anställdas färdigheter och/eller nya rekryteringar för att föra innovationsprocessen vidare (57 %) samt förbättrad trivsel i närmiljön (43 %).

Vid bedömning av den ekonomiska hållbarhetsdimensionen och nyttan låg fokus på användningen av personalresurser för att skapa innovationen (60 %) och behovet av finansiering för innovationen (59 %).

Konsekvensbedömningar och bedömningar av alternativkostnaden var de vanligaste metoderna för att bedöma innovationers ekonomiska hållbarhet. Konsekvensbedömningar har tillämpats i 58 procent och bedömning av alternativkostnaden i 44 procent av de kommunala organisationerna.

Fyra av tio kommunala organisationer utvärderar måluppfyllelsen för hållbar utveckling

En utvärdering av måluppfyllelsen för hållbar utveckling har gjorts i samband med uppföljningen och konsekvensbedömningen av innovationer i cirka fyra av tio kommunala organisationer. Utvärderingar är vanligast i de större städerna. Drygt hälften av de tillfrågade i kommunsektorn utvärderade sin verksamhet genom att mäta måluppfyllelsen för enskilda innovationer. De viktigaste sätten att bedöma hållbar utveckling är olika utvärderingsprocesser för insamling, kontroll och övervakning av uppgifter, kvalitativa självutvärderingar och studier av effekterna.

**

Innovationsbarometern om hållbar utveckling i kommunsektorn ingick i Kommunförbundets enkät Innovationsbarometern 2022 som riktades till kommuner och samkommuner våren 2022. Avsnittet om hållbar utveckling har utarbetats i samarbete med Teknologiska forskningscentralen VTT och ORSI-projektet. Frågorna i avsnittet om innovationer inom hållbar utveckling besvarades av 88–131 representanter för kommunsektorn.

Rapporten Innovationsbarometern för hållbar utveckling 2022 och Innovationsbarometern för kommunsektorn 2022 som publicerades i oktober 2022 innehåller många konkreta exempel på de viktigaste innovationerna inom kommunsektorn. Bekanta dig med publikationen: Innovationsbarometern 2022 om hållbar utveckling: www.kommunforbundet.fi/publikationer

Faktaruta: Lärdomar av innovationer inom hållbar utveckling

1) Kommunerna och städerna främjar de flesta av de 17 målen för hållbar utveckling i FN:s Agenda2030

2) Kommunerna accelererar innovationerna för hållbar utveckling

3) Ingen sektor klarar ensam av att åtgärda hållbarhetsutmaningarna

4) Hållbar utveckling förutsätter att kommunerna tänker om både i fråga om uppgifter och verksamhet

5) De bästa innovationerna föds i samarbete med ortens invånare, organisationer och företag

6) Klimatförändringen gör att miljömässiga mål betonas särskilt i innovationerna

7) Innovativa metoder kan öka samhällets sociala hållbarhet genom att ta bättre hand om invånarnas mänskliga behov samt öka känslan av rättvisa och samhörighet.

8) Den offentliga sektorns innovationer har traditionellt fokuserat på ekonomisk hållbarhet

9) Många städer har använt sig av modellen för det öppna innovationsekosystemet Living Lab som sammanför intressentgrupper för att tillsammans lösa hållbarhetsutmaningar. Samarbete mellan olika offentliga organisationer är viktigt för att ge utvecklingsresultat större spridning i den offentliga sektorn och samtidigt maximeras det samhälleliga genomslaget.

11) Den offentliga sektorns innovationsverksamhet ska ses som ett viktigt redskap för en rättvis övergång till ett samhälle inom ramarna för miljöns bärkraft

Närmare upplysningar

Tuula Jäppinen, sakkunnig i innovationer, Kommunförbundet

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 337 5634

E-postadresser: fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi

Mer information om rapporten Innovationsbarometern 2022:

• Rapport Innovationsbarometern 2022.
• Pressmeddelande 3.10.2022: Kommunsektorns innovationsbarometer 2022:Innovationsverksamheten ger mer fungerande processer och nöjdare kunder.