Det försämrade ekonomiska läget syns i kommunernas skattebeslut: mer än 200 kommuner höjer kommunalskatten

Kommunerna har fattat beslut om sina inkomstskattesatser efter en paus på ett år. Skattesatsen år 2024 höjs i 202 kommuner och sänks i 97. En stor del av ändringarna beror på att skattesatserna ska avrundas uppåt eller neråt så att de anges med en tiondels procentenhets noggrannhet. Totalt 88 kommuner höjer sin skattesats mer än vad avrundningen kräver. 

Merparten av dessa kommuner är små, men det finns också större städer som höjer sin skattesats, till exempel Jyväskylä och Kouvola. De kommuner som höjer skattesatsen har sammanlagt drygt 3 miljoner invånare. 

I samband med vårdreformen sänktes inkomskattesatsen för alla fastlandskommuner med 12,64 procentenheter i början av 2023. Eftersom skattesatsen för 2024 ska anges med en tiondels procentenhets noggrannhet, ändras skattesatsen i alla fastlandskommuner åtminstone en aning. 

Bakgrunden till höjda skattesatser är bland annat vårdreformens negativa konsekvenser för kommunernas ekonomi, den allmänna ökningen av kostnadsnivån, de försämrade ekonomiska utsikterna samt de ökande skillnaderna mellan kommunerna bland annat till följd av befolkningsutvecklingen.  

– Efter exceptionellt goda år kommer kommunernas ekonomiska situation att försämras kraftigt nästa år. I många kommuner kommer skattefinansieringen, dvs. skatteinkomsterna och statsandelarna sammanlagt inte att räcka till för att täcka nettokostnaderna inom driftsekonomin och avskrivningarna. De ekonomiska olikheterna mellan kommunerna fortsätter att växa i allt snabbare takt, säger Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio. 

– Kommunernas skattebeslut visar att det är mycket viktigt för kommunerna och den kommunala ekonomin att kommunernas finansieringssystem ses över på bred bas. Av kommunernas verksamhet finansieras merparten med kommunernas egna skatte- och verksamhetsintäkter. Det nya finansieringssystemet måste därför vara förutsägbart och stabilt och basera sig på den nya kommunens lagstadgade uppgifter, tillägger Minna Punakallio. 

Social- och hälsovårdens och räddningsväsendets uppgifter överfördes från kommunerna till välfärdsområdena i början av 2023. I början av 2025 blir i stället sysselsättningen och främjandet av livskraften kommunernas uppgift. 

Den genomsnittliga kommunalskattesatsen för hela landet blir nästa år 7,51 procent.  

Kommunalskattesatsen sjunker i 97 kommuner 

Bland fastlandskommunerna har Halsua den högsta kommunalskattesatsen (10,8 %) och Grankulla den lägsta (4,4 %). Skillnaden mellan den lägsta och den högsta skattesatsen är 6,4 procentenheter. 

Den största höjningen bland fastlandskommunerna har Valkeakoski (höjning 1,29 procentenheter) och den största sänkningen Tervola (sänkning 0,46 procentenheter). 

Skattesatsen sänks i sammanlagt 97 kommuner, av vilka 42 beslutat sänka skattesatsen mer än vad avrundningen hade krävt. 

– De kommuner som sänker skattesatsen har för tillfället tillräckligt bra nyckeltal och kommunerna vill stödja kommuninvånarnas köpkraft. En sänkning av skattesatsen brukar ofta också motiveras med imageaspekter, säger Minna Punakallio. 

Många höjningar inom fastighetsbeskattningen 

I fastighetsbeskattningen sker det förändringar på grund av den nya fastighetsskattesatsen för mark. Den nya skattesatsen beror på att marken avskiljs från byggnader som omfattas av den allmänna fastighetsskattesatsen. Regeringen har omfördelat skattebelastningen genom att höja den nedre gränsen för fastighetsskatten för mark. Till följd av ändringen höjs fastighetsskattesatsen i 245 kommuner på fastlandet. Totalt 248 kommuner höjer skattesatsen för mark. 

– Regeringens beslut att skärpa beskattningen av mark styr kommunernas höjningsbeslut. En klar majoritet av kommunerna har haft en allmän fastighetsskattesats som legat under den nya nedre gränsen, säger Pekka Montell, specialsakkunnig vid Kommunförbundet. 

– Många kommuner har valt att tillämpa den höjda nedre gränsen för markbeskattningen också på byggnader, dvs. de har hållit den allmänna fastighetsskattesatsen på samma nivå. Fastighetsskatten höjs enbart på grund av regeringens beslut. 

Läs mer: Kommunernas skatteprocentsatser

Närmare upplysningar: 

• Minna Punakallio, chefsekonom, tfn 040 751 5175 
• Mer information om analysen av skattesatserna ger Mikko Mehtonen, utvecklingschef, tfn 050 592 8986 och 
• Pekka Montell, specialsakkunnig i skattefrågor, tfn 044 085 1738 

Material om kommunernas skattesatser (på finska):

Kuntien veroprosentit -esitysmateriaali (pdf, 19 sivua)

Kuntien veroprosentit Kuntaliitto.fi -sivulla