Pressmeddelande, 

Minskade hyresinkomster och avskrivna fastigheter belastar kommunernas ekonomi

Enkät avslöjar: Framtiden för fastigheterna inom social- och hälsovården och räddningsväsendet oroar kommunerna

Vanhempi mieshenkilö katselee kaukaisuuteen talo taustallaan.

En del kommuner oroar sig för vad som kommer att hända med de fastigheter som används inom social- och hälsovården och räddningsväsendet och som överförts och hyrts ut till välfärdsområdena, visar en enkät som Kommunförbundet och Senatfastigheterna gjort.

Alla nuvarande lokaler uppfyller nödvändigtvis inte längre välfärdsområdenas och inte heller kommunernas behov med avseende på skick och läge. En del kommuner ställs inför utmaningar beträffande de fastigheter inom social- och hälsovården som kommer att stå tomma, och den ekonomiska inverkan på kommunernas driftsekonomi blir stor om man inte kan göra sig av med dessa fastigheter. 

– Även om enkätundersökningen är riktgivande ser både Senatfastigheternas serviceenhet för kommunernas lokaluppgifter och Finlands Kommunförbund rf med oro på framtiden för de kommunägda fastigheterna inom social- och hälsovården och räddningsväsendet. Om den framtidsbild med efterföljande konsekvenser, som framgår av undersökningen, ens delvis går i uppfyllelse är det så betydelsefullt för kommunerna att åtgärder måste vidtas utan dröjsmål, säger lokalservicechef Mikko Simpanen.

Kommunerna uppskattar att inom social- och hälsovården och räddningsväsendet kommer omkring 780 lokaler (ca 2,1 milj. m2 bostadsyta) att stå tomma och att omkring 226 miljoner euro i hyresinkomster går förlorade per år. Det utgör ungefär 30 procent av det antal lokaler som kommunerna hyr ut till välfärdsområdena. Kommunerna planerar också att sälja lokaler inom social- och hälsovården på cirka 2,8 miljoner kvadratmeter år 2023–2025.

Nätverksprojekt ger kommunerna stöd i utmaningen med tomma fastigheter och programmet för lokalanvändning inom den offentliga sektorn kommer också att vara behjälpligt

Kommunförbundet och FCG inleder tillsammans ett nätverksprojekt som syftar till att ge kommunerna sakkunnig- och referensstöd så att kommunerna framgångsrikt kan möta utmaningen med de tomma fastigheterna. Nätverkets primära målgrupp är de kommuner där fastigheter kommer att bli tomma till följd av utredningarna av välfärdsområdenas servicenät. Också kommuner som står inför samma utmaningar när det gäller skolfastigheter eller andra fastigheter kan delta i projektet.

Dessutom har Kommunförbundet tillsammans med Senatfastigheterna föreslagit att en bred arbetsgrupp ska bildas. Arbetsgruppen har som mål att precisera och samordna uthyrningsverksamheten och att lägga fram förslag om hur den ska utvecklas. Målet är att effektivisera lokalkostnaderna inom den offentliga sektorn och lösa frågor om lokalegendom mellan staten, välfärdsområdena och kommunerna. Frågan har också beaktats i regeringsprogrammet i form av ett program för lokalanvändning inom den offentliga sektorn.

– Enkäten väckte frågor om hur uthyrningsverksamheten mellan kommunerna och välfärdsområdena kommer att utvecklas i framtiden. Svaren visar på betydande förändringar i förvaltningen av fastigheterna inom social- och hälsovården, och inverkan av dem på kommunernas ekonomi och servicenät, säger Simpanen.

Avtalet gäller till slutet av 2025

I början av 2023 övergick de kommunägda lokalerna till välfärdsområdena. Hyresavtal ingicks mellan välfärdsområdet och kommunen för förvaltning av de verksamhetslokaler som används inom social- och hälsovården och räddningsväsendet. Avtalet gäller åtminstone till den 31 december 2025. Dessutom överfördes hyresavtal som tidigare ingåtts av kommunerna till välfärdsområdena.

Enkäten genomfördes 8.6–25.8.2023 via ett elektroniskt frågeformulär som skickades till alla fastlandskommuner

Finlands Kommunförbund rf och Senatfastigheternas serviceenhet för kommunernas lokaluppgifter utredde på begäran av finansministeriet lägesbilden och framtidsutsikterna för de lokaler inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som kommunerna hyrt ut till välfärdsområdena. Sammanlagt besvarade 74 kommuner på olika håll i fastlandet enkäten. Andelen kommuner som besvarade enkäten uppgick till 22 procent, så resultaten är riktgivande.

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information

Läs mer om dessa teman